Det var en gång en badort som hette Arendal

GP har idag en artikel om den tidigare byn och badorten Arendal. Artikeln är en litania, klagosång, om hur hemskt det är att den tidigare och idag obefintliga badortens sista rester tas bor. Hur hemskt det är med hamnens expansion.

Det hade kanske varit trevligt om Arendals gård kunnat vara kvar, men Göteborgs Hamn behövs också. Dessutom förstördes Arendals gård av den tidigare ägaren, en man som var medlem i Bandidos MC. Några kvarvarande kulturvärden finns knappt längre. Arendals gård köptes redan 1901 av Göteborgs stad i likhet med fler andra sommarvillor och fastigheter som sen arrenderades ut.

Det är tråkigt att de sista resterna av Arendals badort nu försvinner, men också nödvändigt. Göteborg behöver sin hamn och den behöver byggas ut. Sverige, Norge och Danmark behöver alla hamnen i Göteborg för sin handel. För att den sak fungera så behöver den byggas ut. Hamnens expansion är helt enkelt nödvändig. Nånstans måste den ske och den rimligaste platsen är Arendal.

I artikeln som är skriven av bebyggelseantikvarie Jonas Karlsson får vi dock veta mycket lite om badorten Arendal som en gång fanns. Bara att den fanns vid förra sekelskiftet och att där låg ett antal pampiga trävillor, att där funnits småbåtshamn och  att det byggts fler sommarstugor på 1930-talet. Annars är det mest en massa cynism och gnäll.

Inget om att en av Sverige första golfbanor låg där. Den flyttades senare till Hovås då marken på Hisingen behövdes för ett grustag. Även tennisplaner anlades tidigt i Arendal. Inget om när den skapades, vilka som skapad den och när den köptes upp av Göteborgs stad.

Det var på 1870-talet som Arendal utvecklades om badort av grosshandlare P. Em. Lithander, skeppsredare John E. Olson, stadsmäklare Jacob Dahl, ögonläkare Ernst Salén, salthandlare Gustaf Reinhold Setterberg och trävaruhandlare Ludvig James Barchmann med flera.

Arendal

Barchmanns första villa. Foto: Aron Jonasson. Licens: CC by NC-ND

Arendals båtvarv som Jonas Karlsson nämner i artikeln drevs inte så länge som Karlsson tror. Det drevs till 1969. I stort sett alla sådan båtvarv lades ner under perioden från mitten av 1960-talet till 1980-talet. Arendals båtvarv hade med andra ord säkerligen försvunnit även om Göteborgs hamn inte expanderat.

Arendal förblev badort ända fram till 1950-talet AB Götaverken köpte stora delar av marken för att på platsen anlägga ett varv. Andra delar av Arendal liksom de delar av Torslanda socken som låg öster om Arendal köptes upp av Göteborgs stad som ju redan ägde flera fastigheter i området.

1951 startade anläggandet av en ny oljehamn, Skarvikshamnen, där en pir om två kajplatser med 12 meters vattendjup blev klar 1957 och ytterligare en kajplats färdigställdes under 1965. Torshamnen utanför Hjärtholmen vid Rivöfjorden, färdigställdes 1966.

I Skandiahamnen togs tre containerterminaler för europatrafik i bruk 1966 och den första etappen i en fjärde anläggning för transocean containertrafik och feedertrafik blev klar 1967.  I Älvsborgshamnen för roro-trafik blev de första två tilläggsplatserna färdiga 1966 och 1970 togs ytterligare en kaj i bruk. Den 30 december 1978 var det premiär för den nya Volvoterminalen i Älvsborgshamnen.

Det är förståeligt att Karlsson är upprörd. Han har väl sannolikt arbetat med att försöka bevara kulturvärdena i området. Det är tråkigt att de sista resterna av Arendals badort, att Arendals gård och att ett bronsåldersröse försvinner. Det är dock ingen katastrof. Bronsåldersrösen är inte direkt nån sällsynthet i Västsverige, Arendals gård är redan förstörd och Arendals badort försvunnen sen länge.

Läs mer om Arendals gård och Arendals badort på sajten Det gamla Göteborg.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements