Sveriges största och djupaste sjöar

Vilken sjö som är allra störst i Sverige vet de flesta. Det är också välkänt vilka sjöar som följer därefter. Vänern som är Sveriges störst sjö är också en av Europa största.  Sjöars storlek kan mätas i areal och i volym. Vänern är störst oavsett hur vi mäter. Ytan varierar något beroende på källa. Flertalet av sjöarna är också regleringsmagasin så ytan, djupet och volymen kan variera kraftigt i en del fall såsom Akkajaure (Suorvamagasinet) och mindre i andra fall.

Sveriges största sjöar, sjö, yta i kvadratkilometer

1. Vänern, 5 650
2. Vättern, 1 893
3. Mälaren, 1 072
4. Hjälmaren, 483
5. Storsjön, 456
6. Torneträsk, 330
7. Siljan, 292
8. Hornavan, 262
9. Akkajaure (Suorvamagasinet), 260
10. Uddjaure, 249

Sveriges största sjöar, sjö, volym i kubikmeter

1. Vänern, 153 miljarder
2. Vättern, 77,6 miljarder
3. Torneträsk, 17,1 miljarder
4. Mälaren, 14,3 miljarder
5. Hornavan, 11,2 miljarder
6. Siljan, 8,2 miljarder
7. Storsjön, 8 miljarder
8. Kallsjön, 6,1 miljarder
9. Akkajaure (Suorvadammen), 6 miljarder
10. Storuman, 4,2 miljarder

Sveriges djupaste sjöar

1. Hornavan, 221
2. Torneträsk, 168
3. Storuman, 148
4. Vojmsjön, 145
5. Stor-Blåsjön, 144
6. Stora Rensjön, 140
7. Virihaure, 138
8. Mellan-Fryken, 135
9. Vastenjaure, 134
10. Siljan, 134
11. Kallsjön, 134

Källa till uppgifterna är SMHI, men jag har hämtat dem på Wikipeda.

I Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt ytterligare ett antal mindre sjöar i södra Sverige finns det yrkesfiskare med yrkesfiskelicens. De flesta av de mindre sjöarna är nröingsrika sjöar där gösfiske är det viktiga yrkesfisket. I dessa fyra sjöar samt Storsjön finns det allmänt vatten där fisket är fritt inom de regler som satts upp för olika sjöar och arter. Dessutom finns det enskild fiskerätt längs med kusterna. I Siljan finns det ett traditionellt siklöjefiske med urminnes hävd.

I alla övriga sjöar finns enskild fiskerätt som kan ägas av markägaren men ibland av andra. De kan också arrenderas ut till fiskeklubbar eller liknande. Det finns totalt omkring 400 000 fastigheter med enskild fiskerätt i Sverige. Av dessa ägs cirka 370 000 av enskilda personer. Många fastigheters fiskerätter ingår i samfälligheter. Totalt 23 procent av fastigheterna har uppgivit att de har fiskerätt som ingår i en samfällighet. I genomsnitt så ingår det i snitt drygt 60 stycken fastighetsägare i dessa samfälligheter.

I de flesta större sjöar och vattendrag liksom många små finns organisationer, fiskevårdsområdesföreningar som handhar fiskerätten åt fiskerättsinnehavarna. De säljer fiskekort med mera. Cirka 80 000 privatägda fastigheter har hela eller delar av sin fiskerätt inom ett fiskevårdsområde. Staten och de stora markägarna i Sverige är de största fiskerättsinnehavarna. Stora markägare sköter ibland också sina egna eller delar av sina egna fiskevatten utan medlemsskap i fiskevårdsområdesförening och med egen försäljning av fiskekort. De arrenderar ofta även ut fiskerätt.

I de flesta fjällsjöar har samerna fiskerätt enligt urminnes hävd oavsett vem som anse vara innehavare av fiskerätten. Det råder också en juridisk konflikt mellan samebyar och staten om fiskerätten i många sjöar och vattendrag.

Svenska sjöar med yrkesfiske, fångad mängd fisk i ton 2018

1. Vänern, 518
2. Hjälmaren, 303
3. Mälaren, 271
4. Vättern, 159
5. Bolmen, 22 (2011)
6. Roxen, 15 (2009)
7. Ringsjön, cirka 10-15 ton
8. Åsnen
9. Glan
10. Vombsjön, 10
11. Viken
12. Ymsen
13. Unnen
14. Rusken
15. Öljaren
16. Sommen
17. Sottern