Dicksonska palatset, även Dicksonska villan är en trevåningsbyggnad av sten i florentinsk nyrenässansstil uppförd av friherre Oscar Dickson 1862 i korsningen av Södra Vägen och Nya Allén, med adress Parkgatan 2 i Göteborg. Huset är 928 kvadratmeter stort. Det är byggnadsminne sen 21 december 1973.
Byggmästare var Philip Jacob Rapp (1820-1917) och arkitekt William Allen Boulnois från England, som ungefär samtidigt ritade fastigheten Överås vid Danska Vägen för Oscar Dicksons bror James J:son Dickson. Senare kom James Jamesson Dicksons son James Fredrik Dickson att för sin del bygga Tjolöholms slott.
Arbetet igångsattes 1859 och när byggnaden stod klar hade den trettiotalet rum. En väldig trapphall byggdes mitt i huset; den gick rakt upp genom de tre våningarna med rum och salonger grupperade runt omkring:
Arkitektarbetet utfördes i London och ”palatset” fick en mycket modern utformning som delvis påverkades av engelsk stil. Från England importerades också viktiga delar av inredningen bl a den stora huvudtrappan i hallen, kolonner, keramikgolv, fönster och dörrar. Huset utrustades med ”water-closets”, gasbelysning och värmerör i vissa rum. På båda sidor av huvudentrén byggdes orangerier eller växthus utförda med monteringsfärdig järnstomme från England.
”Palatset” hade ett strategiskt läge vid korsningen av Gamla och Nya Allén och från stadens sida ställdes kravet att det skulle se prydligt ut från alla håll. Det omfattade en huvudbyggnad samt ett stall med kuskbostad och en vagnbod som var belägna kring en liten ekonomigård. Tomten omgavs med planteringar mot gatorna.
Både huvudbyggnaden och de två ekonomibyggnaderna uppfördes av sten med omsorgsfullt utformade fasader i ”engelsk nyrenässans”. Möblemang och textilier var av mycket dyrbart slag. Stora salongen var det förnämsta rummet och där pryddes väggarna av reliefer i stuck, utförda av italienaren Bellini. Golvet av cederträd från Libanon var lagt i stjärnmönster. Jättelika väggspeglar, kristallkronor, påkostade möbler, kornischer i guld och draperade tofsbehängda gardiner i engelska tyger gjorde salongen till ett gyllene gemak.
Dicksonska palatset på 1870-talet. Public Domain
Oscar Dickson var anställd i firma James Dickson & Co i Göteborg 1841–45 samt 1846–47 på Dickson Brothers (huvudägare var farbrodern Peter Dickson) i London. Åren 1847–55 var Dickson disponent över dess sågverk och skogsegendomar i Norrland. Han fick burskap som grosshandlare 1850, blev samma år delägare i James Dickson & Co vilket han förblev till 1886. Återflyttade 1855 till Göteborg. James Dickson & Co som byggdes upp av fadern till Oscar Dickson och James Jamesson Dickson som också hette James Dickson var länge ett av Sverige största sågverksföretag, handelshus och rederier.
Dickson var dessutom annat ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1863–68, av styrelsen för Göteborgs museum 1861–82, varav som kassaförvaltare 1879–82, av drätselkammaren 1864 (av drätselkommissionen från 1861) och av styrelsen för Göteborgs sjukhem 1872–84.
Under Oscar Dicksons tid som chef för James Dickson & Co stod företrädare för firman inför rätta vid Lycksele tingsrätt för att Baggböle sågverk låtit göra stora olovliga avverkningar på statens skogar. Rättegångarna bevakades intensivt av rikspressen och det var i samband med detta som ordet baggböleri myntades.
Oscar Dickson var en av de ledande personerna i bildandet Skandinaviska Kredit AB, senare Skandinaviska Banken, i Göteborg (1863). Men han avböjde att sitta i dess styrelse. När finansbolaget AB Göteborgs Handelskompani bildades 1872 var han också en av de ledande grundarna tillsammans med D. O. Francke. Han avgick dock efter ett par år ur styrelsen.
Efter Oscar Dickson död avvecklades James Dickson & Co, tillgångarna såldes och räkenskaperna förstördes.
Oscar Dickson, som var den siste person som adlades med friherrlig i dagligt tal baron) värdighet, bodde i villan fram till sin död 1897, då palatset kom i makan Marikas ägo fram till hennes död 1917 varvid sonen Osborn Dickson övertog fastigheten. Han avled 1921 och blev siste medlemmen av släkten Dickson som bodde i huset.
Den 28 januari 1923 övertogs fastigheten av hushållsskolan Margaretaskolan (Hanna och Axel Lindmark) som drev restaurangrörelse samt hade festvåning under ledning av Greta Nilsson, syster till Hanna Lindmark. Det blev den 8:e Margaretaskolan i Sverige. Bostadshuset byggdes då delvis om och stallet ändrades till butik. 1941 testamenterades verksamheten av den tidigare ägaren Hanna Lindmark till fyra missionssamfund, Svenska kyrkans mission, Svenska missionsförbundet, ”Svenska missionen i Kina” och Sällskapet Svensk Baptistmission.
Hushållsskolan upphörde i mitten av 1940-talet, efter svårigheter med ransoneringarna under krigsåren, men restaurangdelen fortsatte. En renovering på 1950-talet ihop med förskringring av medel gjorde att Margaretaskolan som nu omvandlats till aktiebolag kom på obestånd varvid de tvingades sälja byggnaden. Den 4 april 1968 beslöt stadsfullmäktige om att köpa huset av Fastighets AB Göta Lejon för 2,1 miljoner kronor. Byggnaden restaurerades året därpå. Kommunen blev då arrendator med Turistbyrån och Stora Teaterns kansli som hyresgäster. År 1970 förvärvade Göteborgs stad fastigheten av Göta Lejon. Under 1970-talet hyrdes huset ut till Turistbyrån och konstgalleriet Maneten som hade sin verksamhet i stallbyggnaden. Den förvaltas numera av Higab men står i stort sett alltid tomt.
Dicksonska palatset 2011. Fotograf okänd.
