Antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt, ofta kallad samtyckeslagen, infördes 2018. Men få av de fällande domarna avsåg det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) genomgång av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.
Antalet anmälda fullbordade våldtäkter har också ökat sedan ändringarna i våldtäktslagstiftningen infördes i juli 2018. År 2017 anmäldes 4 895 våldtäkter, medan det 2019 anmäldes 5 930 våldtäkter varav 237 anmälningar rubricerades som oaktsam våldtäkt. Det är en ökning på 1 035 anmälningar, vilket motsvarar 21 procent. Ökningen av antalet anmälda våldtäkter är därför inte ett resultat av den nya lagstiftningen utan den pågick även innan förändringen av lagstiftningen. Den är istället ett resultat av ökad medvetenhet om problemet.
Om antalet misstänkta personer med ett åtalsbeslut rörande våldtäkt räknas, framgår att antalet åtalade personer har ökat kraftigt sedan lagändringarna trädde i kraft, från 236 personer 2017 till 425 personer 2019. Däremot var det ovanligt med åtal för i första hand oaktsam våldtäkt. Endast tre personer hade enligt kriminalstatistiken ett sådant åtalsbeslut 2019. I 93 av de tingsrättsdomar från 2019 som Brå gått igenom var dock oaktsam våldtäkt andrahandsyrkandet i åtalet.
Antalet misstänkta personer med åtalsbeslut har ökat kraftigare än antalet anmälda våldtäktsbrott, i samband med lagändringen. Det indikerar att den nya våldtäktslagstiftningen underlättat för rättsväsendet att lagföra anmälda våldtäkter.
Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent. I denna siffra ingår även grov våldtäkt, som inte direkt berörs av lagändringen. Om enbart domar i tingsrätt där huvudbrottet var våldtäkt av normalgraden räknas, var det antalet 155 domar 2017, vilket 2019 hade ökat till 297 domar, alltså nästan en fördubbling. År 2018 infördes ett nytt brott i statistiken, oaktsam våldtäkt. Antalet fällande domar med oaktsam våldtäkt som huvudbrott har varit litet hittills. År 2018 var det endast 1 dom med oaktsam våldtäkt som huvudbrott, och 2019 var det enbart 12 sådana domar.
Andelen anmälda våldtäkter som lett till fällande domar har därmed ökat något från cirka 2/3 till 70%. Ökningen har främst skett bland sådan brott som också hade lett till åtal innan lagändringen (80% ledde till fällande dom, en uppgång från 68%) medan fällandegraden för brott som inte hade medfört något åtal innan lagändringen var 54%.
Andelen fall där parterna har en nära relation var lägre 2019 än 2017. Det gäller särskilt bland de fall som inte hade lett till åtal innan lagändringen. Den typ av våldtäkter som lett till ökat antal åtal och ökat antal domar är våldtäkter där förövaren varit bekant till offret men inte i en nära relation. Det handlar om personer som träffat varandra på krogen, nån fest eller via en dejtingapp och sen gått hem tillsammans.
– Det tyder på att lagändringarna har fått större effekt än vad många trodde. Vår genomgång visar tydligt att nya typer av övergrepp nu åtalas och fälls som våldtäkt, säger Stina Holmberg forsknings- och utredningsråd på Brå, i ett pressmeddelande. Att sådana händelser nu går till åtal kan bidra till att personer som blivit utsatta i mindre utsträckning tar på sig skulden för det som hänt.
Sedan den 1 juli 2018 bygger lagstiftningen om våldtäkt på avsaknad av frivillighet, istället för förekomsten av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. De nya fällande domarna gäller i stor utsträckning just den typ av situationer som lagändringen avsåg att täcka, till exempel fall där målsägaren reagerat på övergreppet med passivitet.
Ett grundläggande motiv bakom lagändringarna var att tydliggöra varje människas ovillkorliga rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Lagen välkomnades av många som en viktig samhällelig signal, men det fanns också farhågor från jurister om att den skulle bli svår att tillämpa.
Brås genomgång visar att det finns en del gränsdragningsproblem när lagen ska tillämpas, och att det framförallt är i domarna för oaktsam våldtäkt som svårigheterna aktualiseras.
– Vi har sett svårigheter när det gäller att avgöra både hur långt det straffbara området sträcker sig och vad som ska ses som uppsåt respektive grov oaktsamhet. Dessa tillämpningsproblem riskerar att äventyra rättssäkerheten. Det är därför viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser. Det som framförallt behöver klargöras är vad som ska ses som ett uttryck för frivillighet och när ett sådant går att bortse från, säger Stina Holmberg.
Det ökande antalet domar kan som jag ser det främst tolkas som att den ny lagstiftningen påverkat hur poliser, lagstiftare och människor i allmänhet tänker om sex, frivillighet och våldtäkter. Det har lett till fler åtal och fler fällande domar. Samtyckeslagen har därvidlag fungerat som lagen mot barnaga gjorde när den infördes. Den förändrade tänkandet och gav stöd till en förändring i folks medvetande som redan skapats genom långvarigt opinionsarbete. Den effekten tycks även samtyckeslagstiftningen ha fått. Jag hade alltså fel när jag tidigare trodde att den inte skulle få någon praktisk effekt.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.