Förra året frystes tillgångar på 245 miljoner kronor på grund av misstänkt penningtvätt. Det är den högsta summan någonsin under ett enskilt år. Polisen har enligt dem själva kunnat agera snabbt efter att bankerna rapporterat misstänkta transaktioner.
Enligt lagen om penningtvätt är aktörer på finansmarknaden, som till exempel banker, försäkringsbolag och finansinstitut skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen.
Vid misstänkt penningtvätt har polisen möjlighet att frysa tillgångar på till exempel bankkonton, genom ett så kallat dispositionsförbud. I Finanspolisens årsrapport för 2020 framgår att det under förra året frystes tillgångar till ett sammanlagt värde av över 245 miljoner kronor, en kraftig ökning jämfört med året före då 168 miljoner belades med dispositionsförbud.
– Polisen arbetar mer underrättelseorienterat än tidigare och går tydligare mot de styrande kriminella och deras pengar. Det i kombination med att vi har fått ökade resurser och samtidigt har spritt kunskap om penningtvätt, både till privata aktörer som banker och till andra samverkande myndigheter, gör att vi har kunnat öka insatserna mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen vid Noa, i ett pressmeddelande.
Drivkraften bakom en stor del av brottsligheten är makt och pengar. Polisen jobbar allt mer med att ta bort incitamenten för att begå brott, det vill säga den ekonomiska vinningen, brottsvinsterna, och möjligheterna att tvätta pengar.
En betydande del av de misstänkta penningtvättstransaktionerna sker via lokala betaltjänstombud som erbjuder penningöverföring vid sidan om sin övriga verksamhet. Det kan vara tobakshandlare, närköpsbutiker, frisörer eller andra näringsidkare. Det är även vanligt att växlingskontor erbjuder dessa tjänster. Via ombuden går det att skicka kontanta betalningar från avsändare till mottagare utan att något bankkonto krävs. Det finns också betaltjänstombud som själva är involverade i brottslighet, speciellt i just penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Bland annat förekommer det i den stora utredningen och åtalet mot Vårbynätverket.
Ett annat sätt att tvätta pengar är att utnyttja eller använda spelbolag. Spelbolag kan utnyttjas genom exempelvis utbetalningar från spelkonton som kan ge en skenbart legitim förklaring till pengarnas ursprung. Spelinspektionens uppfattning är att risken för penningtvätt är som störst vid spel på statliga kasinon, kommersiella onlinespel och vadhållning. Via kommersiella onlinespel kan stora summor omsättas snabbt elektroniskt. När det gäller statliga kasinon och vadhållning (via spelombud) är det i stället möjligheten att omsätta kontanta medel som gör spelformerna intressanta för penningtvätt.
Vid onlinespel förekommer bland annat uppgjorda pokerspel där kriminella för in pengar som erhållits genom brott på spelkonton och medvetet förlorar mot en tredje part som är med på upplägget. Vinnaren kan sedan överföra pengarna till sitt bankkonto där de redovisas som en spelvinst. Vid vadhållning kan det handla om matchfixning, det vill säga manipulation av spelresultat. Matchfixning möjliggör att både tvätta brottspengar och få dem att öka, eftersom insatsen i de fallen ger en garanterad vinst.
Fastighetsmarknaden är också en attraktiv sektor för kriminella som vill tvätta pengar. Exempelvis kan hyresinkomster användas som förklaring till pengar med illegalt ursprung och lån kan betalas av med svarta pengar. Fastighetsaffärer ger möjlighet till penningtvätt i större skala eftersom transaktionerna kan avse höga belopp. Mäklare kan själva vara aktiva och medverka till penningtvätt genom att bland annat upplåta klientmedelskonton för annat än betalning av handpenning. Vid en försäljning kan beloppet på köpekontraktet motsvara ett underpris i relation till marknadsvärdet och köparen betalar resterande del av köpeskillingen svart.
Dispositionsförbud är enligt polisens ett viktigt och effektivt verktyg för att förhindra att finansiella tillgångar används i penningtvätt eller i finansiering av terrorism.
– Att polisen jobbar tydligare mot brottsvinsterna kan både direkt och på längre sikt försvaga de kriminella grupperingarna. Genom att vi förra året kunde frysa 245 miljoner kronor har vi förhindrat att stora summor hamnar i de kriminellas händer, säger Linda H Staaf, chef för Noas underrättelseenhet.
Även i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet där 12 myndigheter samarbetar är arbetet delvis riktat också mot de kriminella aktörernas närstående.
– Pengar som betalas ut från staten måste gå till de som har rätt till bidrag och som behöver bidrag för att leva ett riktigt liv. Det är viktigt att samhället i stort sätter gränser och inte tillåter felaktiga utbetalningar av bidrag till familjemedlemmar som försörjer gärningsmännen, säger Linda H Staaf.
En stor förklaring till att finanspolisen kunnat frysa ovanligt stora tillgångar under år 2020 är avlyssningsmaterialet från Encrochat. Detta material har också gjort det möjligt för polisen att i detalj kartlägga hur kriminella går till väga för att tvätta sina pengar.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.