Jordbrukets naturbetesmarker tillhör våra allra mest artrika marker och är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Under 2020 hade hela 91 procent av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får någon typ av naturbetesmark där djuren går och betar. Det är 11 procent mer än på samtliga motsvarande djurgårdar i Sverige.
Djur på naturbete. Bild: KRAV
– Naturbetesmarker som betas är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. De flesta KRAV-certifierade gårdar har sina djur betande på naturbetesmarker, och vår analys visar att merparten av KRAV-märkt kött från får och nötdjur bidrar till att bevara dessa marker. Dessutom vistas KRAV-certifierade djur utomhus extra mycket jämfört med andra, säger Anita Falkenek, vd för hållbarhetsmärkningen KRAV, i ett pressmeddelande.
När det gäller artrikedom är naturbetesmarker jämförbara med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter. Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur.
Artrikedomen är ett resultat av att markerna inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. Naturbetesmarkerna kan ha betats i hundratals år, för att de har varit för steniga eller trädbevuxna för att det ska gå att odla på dem. Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår endast cirka 3 procent av de naturbetesmarker som fanns i Sverige i mitten av 1800-talet.
För att behålla mångfalden av växter och djur på de naturbetesmarker som finns kvar, måste de fortsätta att betas – annars växer de igen, och då minskar artrikedomen.
– När vi konsumenter vill köpa kött, kan vi alla bidra till ökad biologisk mångfald och också andra mervärden såsom god djurvälfärd och minskad klimatpåverkan om vi väljer KRAV-märkt, säger Anita Falkenek, vd på KRAV.
Den biologiska mångfalden är hotad. Enligt forskare hotas upp emot en miljon växt- och djurarter av utrotning inom de närmaste årtiondena. Bland annat minskar antalet bin och andra pollinerare, något som får allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen, eftersom en tredjedel av vår mat måste pollineras. Vill vi ha kvar våra vilda bin och humlor samt fjärilar krävs det betesmarker och betesdjur.
Hoten mot den biologiska mångfalden kommer bland annat från intensiva jordbruksmetoder som använder naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och från klimatförändringar. Vill vi ha kvar den biologiska mångfalden krävs det minskad användning av gifter och konstgödsel.
KRAV-certifierad produktion sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den är extra kontrollerad av oberoende kontrollföretag, minskar negativ klimatpåverkan, har extra höga krav på god djurvälfärd och omfattar goda arbetsvillkor.
Läs mer:
- Två arter av dagfjärilar kan ha försvunnit från Sverige
- När insekter försvinner är det inte alltid vad det ser ut att vara
- Självklart ska vi äta kött
- Fantasier om försvinnande insekter i Sverige
- Biologisk mångfald hotas av veganism
- Naturens hjältar
- Viktigt välja rätt mat för biologiska mångfalden
- Blommorna räcker inte åt både humlor och honungsbin
- Vilda bin och humlor far illa av växtskyddsmedel
