Två arter av dagfjärilar kan ha försvunnit från Sverige

Två arter av fjärilar har troligen dött ut i Sverige förra året. Det visar en ny lägesrapport från Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken som släpptes 10 maj. De blomrika marker som fjärilar behöver har minskat dramatiskt de senaste 50 åren och kraftfulla åtgärder behövs.

Graciösa, spröda och vackra fjärilar hör sommaren till. Men var femte fjärilsart i Sverige är rödlistad och nästan en tredjedel av dagfjärilarna. Tio av ett drygt 100-tal dagfjärilsarter stöds med särskilda åtgärdsprogram (ÅGP). Deras livsmiljöer har försvunnit i snabb takt sedan 1950-talet och gräsmarkerna har vuxit igen. Anledningen är minskad boskapsskötsel. Ska vi kunna ha alla fjärils-, bi- och humlearter kvar krävs helt enkelt boskapsskötsel.

– Det är otroligt viktigt att vi vänder trenden genom ett miljöinriktat jordbruksstöd, säger WWFs jordbruksexpert Jenny Jewert, i ett pressmeddelande.

Kanske vore det dock bättre att försöka begränsa importen av kött från andra länder för att öka konsumtionen av svenskt naturbeteskött och därmed skap de miljöer som behövs.

Mnemosynefjäril på blånäva. Foto: Ola Jennersten/WWF.

För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trender som ändå finns för några av arterna i rapporten menar författarna att det krävs åtgärder och ett långsiktigt arbete. I rapporten finns flera förslag på sådana åtgärder. För att få bibehållen effekt behövs upprepade insatser och långsiktighet, skriver författarna.

– Att vi kan ha förlorat två av våra dagfjärilar i Sverige är en tragisk nyhet att förmedla. Likväl återspeglar det allvaret för våra hotade arter och den biologiska mångfalden i Sverige. Samtidigt måste vi fortsätta och förstärka arbetet för att inte riskera att förlora fler arter. De svaga men ändå positiva trenderna som rapporten visar för några av arterna inger hopp, säger Claes Svedlindh, chef på Naturvårdsverkets naturavdelning, i ett pressmeddelande.

Bara en procent av ängarna och tio procent av naturbetesmarkerna finns kvar, enligt nya lägesrapporten. Veronikanätfjärilen och kronärtsblåvingen har inte setts till på två år och har troligtvis redan dött ut. Stora insatser på landskapsnivå krävs för att vända den negativa trenden.

– Nu är det bråttom om vi inte ska förlora ännu fler fjärilar och andra blombesökande insekter. Restaurering och skötsel av ängs- och naturbetesmarker är viktigast. Flexibla stöd behövs så att skötseln kan anpassas till de mest hotade arterna. Genom att så blommor runt åkrarna kan bönderna också erbjuda de vilda pollinatörerna mat och husrum i åkerlandskapet, säger Jenny Jewert jordbruksexpert på WWF.

WWF jobbar med att bevara mnemosynefjärilen i projekt Roslagshagar tillsammans med Upplandsstiftelsen och Naturbeteskött i Sverige som får stöd av KF Stockholm. Nordens Arks avelsanläggning för hotade djur är också medarbetare i projektet för att driva ett uppfödningsprogram för mnemosynefjäril och fetörtsblåvinge. Riksdagen har beslutat att alla arter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) är ett värdefullt verktyg för att rädda arter från utrotning, men det är kraftigt underfinansierat.

– WWF vill att av resurserna till åtgärdsprogrammen fördubblas. Det behövs också mer fokus på att följa upp genomförda åtgärder så att vi kan säkerställa att de får rätt effekt, säger Emelie Nilsson, sakkunnig svensk naturvårdspolicy på WWF.

– Även som privatperson kan man hjälpa fjärilar, bin och insekter genom att bygga bihotell och plantera blom- och kryddväxter. Det är också bra att inte klippa gräsmattan så ofta och kanske till och med anlägga en blomsteräng om man har en stor tomt, säger Ola Jennersten, senior WWF-expert på biologisk mångfald.

Tio dagfjärilsarter (av ett drygt 100-tal) har åtgärdsprogram: Alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril.

Läs mer:

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!