Brå har gjort en kartläggning av skjutvapenvåld och dödligt våld i en rad europeiska länder Kartläggningen visar att det under den studerade perioden, det vill säga från millennieskiftet och framåt, har skett en minskning av det dödliga våldet i Europa inklusive dödligt skjutvapenvåld. Nedgången har varit som mest markant i de länder som i början av perioden hade de högsta nivåerna av dödligt våld (Baltikum, Balkan, Finland samt Centraleuropa), vilket har lett till att de stora skillnader som tidigare fanns länderna emellan har jämnats ut. Sverige har blivit mer som andra länder och andra länder har blivit mer lika Sverige.
I Sverige har det dock varit en ökning av det det dödliga våldet sen 2013 vilken avviker från utvecklingen i Europa under samma tid. Det märkliga är också att det i stort sett enbart handlar om Stockholm. Det är i Stockholm ökningen skett medan skjutvapenvåldet i Göteborg minskat sen 2013 och våldet i kriminella miljöer minskat sen 2015 i Göteborg. I Malmö har skjutvapenvåldet och våldet i kriminella miljöer minskat sen 2017.
Ökningen som alltså främst berör Stockholm har inneburit att Sverige tillsammans med Kroatien ligger högst i Europa bland de undersökta länderna när det gäller dödligt skjutvapenvåld medan det dödliga våldet totalt inte skiljer sig från jämförbara länder. Andelen döda på grund av skjutvapenvåld i Sverige är fyra avlidna per miljon invånare per år. Det är bara de baltiska länderna som skiljer ut sig negativt när det gäller dödligt våld totalt och framförallt länder med mycket få unga människor som skiljer ut sig positivt.
Andelen dödligt våld med skjutvapen av andelden totalt dödligt våld är lika hög i Italien, Sverige, Kroatien och Nederländerna.
En uppgång i dödligt våld i kriminella miljöer har under de senaste åren också konstaterats i exempelvis England och Wales. Det handlar där om ökat dödligt våld med kniv vilket skiljer sig från Sveriges ökning av dödligt våld med skjutvapen. Åtta dödsskjutningar av tio sker inom den kriminella miljön och det är främst unga män (20–29 år) som drabbas. För denna grupp är skillnaden från andra länder i Europa mycket stor.
Vad gäller dödligt våld med kniv eller annat vasst föremål skiljer sig Sverige däremot inte nämnvärt från andra europeiska länder, och det observeras heller ingen tydlig trend under den studerade perioden. Övrigt dödligt våld (strypning, kvävning, slag, sparkar, trubbigt våld m.m.), som oftare förekommer när offret är en kvinna eller en mycket ung person, visar på jämförelsevis låga och dessutom minskande nivåer i Sverige. Kvinnors utsatthet för dödligt våld är under den studerade perioden lägre i Sverige än i andra länder.
Kända orsaker till dödligt våld är andelen unga (män) i befolkningen, socioekonomiska förhållanden, moderniserings- och urbaniseringsgrad, migration, tillfällesstrukturer (tillgång till vapen), alkoholkonsumtion, kulturella förändringar inklusive attityder till våld, rättsväsendets agerande och legitimitet, med mera. Slutsatserna har dock varierat och det råder ingen tydlig konsensus om vad som förklarar trender i dödligt våld.
Orsaken till att dödsskjutningarna ökat i Sverige och att ingen motsvarande utveckling kan observeras i övriga Europa är mycket oklar. Många länder i Europa har en liknande utveckling med ökade ekonomiska klyftor även om klyftorna ökat snabbare i Sverige än i många andra länder. Sverige har också en yngre befolkning än de flesta andra länder i Europa. Flera andra länder har haft en liknande nivå på invandring (personer med bakgrund i annat land är överrepresenterade när det gäller brottslighet, det gäller till exempel även svenskar i Spanien). När det gäller droganvändning ligger Sverige lägre än många andra länder och under den undersökta perioden har alkoholkonsumtionen stadigt minskat. Tillgången till vapen är lika stor i många andra länder men det spelar ingen roll, för finns inte tillgång till skjutvapen skulle ökningen istället handla om knivvåld.
Brå menar i sin rapport om det dödliga våldet att ökningen av dödligt våld med skjutvapen i Sverige inte kan förklaras med hjälp av kända orsaker till dödligt våld.
Bakgrunden till den svenska utvecklingen är egentligen svår att beskriva i så breda penseldrag som ovan. Det ökande antalet fall av dödligt skjutvapenvåld är vare sig en del av en internationell utveckling eller är en spegling av en generell våldstrend i Sverige. Det rör sig inte heller om dödligt våld i stort, eftersom olika typer av dödligt våld uppvisar olika utvecklingskurvor. Exempelvis minskar de familjerelaterade fallen av dödligt våld sen länge, i synnerhet dödligt våld mot barn. Dödligt våld utan skjutvapen uppvisar också en minskning under större delen av den studerade perioden, liksom dödsskjutningar som inte sker inom den kriminella miljön. De ökningar som skett handlar om en mycket specifik kategori, dödsskjutningar i den kriminella miljön, vilka idag motsvarar cirka 30–40 händelser om året, eller cirka en tredjedel av allt dödligt våld i Sverige.
Brå landar i en förklaring som handlar att det är en ren tillfällighet, slumpen som orsakat det ökande skjutvapenvåldet i Sverige (läs Stockholm). Den svenska utvecklingen handlar om en specifik gruppdynamik som lika gärna hade kunnat uppstå i något annat land med liknande förutsättningar. Av olika skäl – möjligen relativt slumpartade sådana – har det med undantag av England ochj Wales inte gjort det (än)?
Utifrån befintlig litteratur tyder mycket på att plötsliga uppgångar i ett land med generellt låga nivåer av dödligt våld ofta rör händelser som karaktäriserar dödligt våld i länder med generellt höga nivåer. Dvs kopplingar till drogmarknader, kriminella gäng och skjutvapen. De individuella riskfaktorerna kan däremot ge en bild av vilka personer som dras in i den våldsamma gruppdynamiken.
Dödligt våld har på nytt börjat öka även i exempelvis USA och Canada. I Europa har det, som nämnts, i England och Wales noterats en uppgång i dödligt våld, som visserligen inte skett med skjutvapen, men i en kontext som liknar den kring dödsskjutningarna i Sverige. Förutom Sverige samt England och Wales framhåller Global Study on Homicide (UNODC 2019c) även Danmark, Nederländerna, Spanien och Italien som länder i Europa där kriminella gäng väcker allt mer oro, utan att det nödvändigtvis märks i den totala nivån av dödligt våld.
Enligt Polismyndigheten kan Encrochatavlyssningen och andra polisiära insatser redan ha gett resultat i termer av minskade skjutningar även i Stockholm under första kvartalet 2021 jämfört med samma period året innan, även om det är för tidigt att tala om ett trendbrott.
Det kan också vara intressant att notera att de bland journalister så populära jämförelserna med Danmark enligt Brå:s rapport är värdelösa då Danmarks statistik är felaktig och ofullständig.
Läs mer: Sverige inte värre än jämförbara länder när det gäller skjutningar
