Polisövergreppen i Göteborg 2001 – hoten och hetsen mot den stora lördagsdemonstrationen

Publicerad denFörfattareAnders_S

Lördagen den den 16 juni 2001 genomfördes den största demonstrationen under Göteborgshändelserna 2001. Cirka 20 000 personer marscherade för en rättvis värld och en rättvis globalisering. Arrangör av demonstrationen var Göteborgsaktionen. Då jag hade en central roll i demonstrationsledningen så skrev jag mycket om denna demonstration i min dagbok de aktuella dagarna. Återger avsnitten som berör demonstrationen. När dagen grydde befann jag mig på Schillerska gymnasiet där jag sovit.

Förberedelser och möte

Vaknar ungefär kl 6.00 och fryser väldigt. Får låna en tröja av Annicka som också vaknat nere i sin sjukstuga. Går tillsammans med henne och Mattias, en sjukvårdare ut från skolan omkring kl 7.00. Poliserna som fanns kvar klockan 6.00 har nu försvunnit. Ingen utpasserings- eller inpasseringskontroll sker längre. Örjan ansluter också till vår lilla grupp som vandrar ner mot Järntorget. Vi går in på Syndikalistiskt Forum där vi sen käkar frukost som nån sticker ut och handlar. Sen har samordninggruppen (Göteborgsaktionen) ett kort möte på Lagerhuset om demon. Vi diskuterar eventuellt ändrade demovägar då vi inte har lust att låta demon gå rakt in i den fälla som Avenyn utgör. Örjan får ansvaret för uppställningen eftersom jag ska gå till ett möte med Jaldung och Göran Johansson.

Träffar Göran Johansson utanför Världshuset där mötet ska hållas. Han säger till mig att det är problem med de tvåhundra beväpnade som finns på Schillerska. Jag säger till honom att det påståendet inte är sant. Det finns endast cirka 130 personer på skolan och de är inte beväpnade utan helt vanliga demonstranter från Fältbiologerna, norska Attac och liknande organisationer. Vi hinner inte prata mer då Jaldung anländer och mötet måste börja. Med på mötet är Tord och jag från Göteborgsaktionen, Hans A och Helena T från Attac. Jaldung inleder med att lägga fram ett antal alternativ. Inställd demo, bara ett möte i Slottskogen, ändrad demoväg, marsch enligt de ursprungliga planerna. Han rekommenderar ändrad demoväg och föreslår att vi ska gå från Slottskogen till Slottskogen. Dvs inte svänga in på Vasagatan utan gå vidare mot Slottskogen via Husargatan. Förslaget med oförändrad väg säger han innebär att vi skulle få marschera Vasagatan och Avenyn mellan täta polisled. Eftersom vi har intresse av att få en fredlig demo och inte vill leda några demonstranter in i en säck där polisen kan agera som den vill accepterar vi förslaget om ändrad väg. Leif Nilsson från kommunen börjar omedelbart att flytta högtalaranläggningen från Götaplatsen till gräsplan framför Björngårdsvillan i Slottskogen.

Demonstration

På mötet nås vi av oroande rapporter om RS aktiviteter på Linnéplatsen. De går runt och hetsar. Beslutas att jag genast ska bege mig dit. Tar mig dit så snabbt jag kan. Skäller ut RS och säger att de inte får säga något offentligt som inte är godkänt av demoledningen. Efter en stunds palaver och diskussion visar någon från RS mig en lapp som har med allt som RS kommer att säga under marschen och samlingen. Jag säger att om de säger något annat så kommer vi att beslagta deras megafoner. En överenskommelse sluts. Min far går sedan runt bland RS:arna och lyssnar. Han rapporterar att de högaktningsfullt kommer att skita i vad jag sagt. Informerar SP:s, SAC:s, Attacs och Ung Vänsters vakter om detta samt om den ändrade marschvägen. SP-vakterna och SAC-vakterna får också information om ändrad uppställningsplats för block 3 och 4. De två blocken byter plats med varandra. Därefter börjar vi ställa upp, mängder med folk anländer och det hela ser lovande ut. AFA saknar sin bil men i block 3 finns en bil från den feministiska sektionen så det löser sig. RS har beslutat att gå i samma del av tåget som Ung Vänster (block 2) och det är bra, där kan de inte ställa till något besvär.

Pratar med Ronnebro från Polisens kontaktgrupp och han säger att det finns 200 påkbeväpnade personer i demonstrationen. En kontroll av detta påstående visar att det är falskt. Han säger att vi i demoledningen får hantera detta själva och om vi behöver hjälp kan vi höra av oss till polisen. Jag säger att det inte är nåt problem och det enda jag ser som ett orosmoment är passagen av Vasagatan. Rör mig mot block 3. Mina partikamrater tycker att det är otrevligt att gå framför det svarta blocket men blir lugnare efter att feministblocket kommer in mellan oss och det svarta blocket. Speciellt Kjelle är väldigt orolig. Tar en sväng genom det svarta blocket och pratar med folk. Möter Mats N som springer runt och skäller på folk. Jag kör bort honom från det svarta blocket innan han råkar illa ut.

Fram till täten igen. Ronnebro säger nu att de inte kommer att gå med i tåget utan de kommer nu att lämna tåget. Jag anar oråd. Strax därefter föreslår Örjan en omgruppering av tåget, en ändring av marschordningen. Han vill att block 3 ska gå efter block 1 (Attac-blocket) och att block 2 ska gå sist. Vi beslutar att göra så. Nu är jag återigen bak vid block 3 och SP. Vi låter block 3 gå ner från backen för att stå direkt bakom block1. James vill ha hjälp med en stor grupp från Attac-Norge som ställt upp på gräset. Jag ger honom råd om hur han ska agera. Nina och Magnus tar tag i vakthållningen kring det svarta blocket. Syndikalisternas och SP:s vakter har också ett stort ansvar för att black block tar det lugnt.

Dags för avgång, tåget sätter igång. Är nu framme vid täten igen. Problem med trafik som hela tiden kommer på Linnégatan i riktning söderut. Vakterna oförberedda på detta. Det hela löser sig i stort sett bra trots allt. Väntar på SP:s del av tåget, träffar Hans A och Helena T och skickar fram dem till täten
för att hjälpa James. En liten incident inträffar mellan kurdiska åskådare och kurdiska demonstranter men Lasse H löser situationen.

James anropar mig när de är på Järntorget. Han frågar om de ska stanna lite, jag säger nej. Han har svårt att uppfatta vad jag säger (problem med komradion??). Tar mig nerför Landsvägsgatan till täten av tåget. Går tillsammans med James, Hans och Helena vidare mot Sprängkullsgatan. Jaldung meddelar i telefon till Hans eller Helena att det står 200 påkbeväpnade typer på Sveagatan. En kontroll visar att påståendet är falskt.

Tåget går vidare och jag hör på komradion att när SP passerar långgatorna ställer polisen upp mängder av kravallpoliser som sakta börjar avancera mot tåget. Svarta blocket passerar dock utan problem och polisen når inte fram till Linnégatan förrän slutet av Syndikalisternas block. Genom omgrupperingar och omflyttningar har vi denna gång gäckat polisen. De lyckades inte starta nån kravall där. Framme vid Vasagatan stannar jag och väntar på att svarta blocket ska passera. Träffar Goran R och får rapporter om att det finns massor av poliser vid Vasaplatsen. En del bilar kommer men det hela ordnar sig fint. Svarta blocket passerar utan intermezzo. Står kvar en stund till. Hör på komradion om ett intermezzo på Husargatan när några i tåget skjuter med signalpistol mot en balkong med nazitecken. Nu är jag lugn, demonstrationen har lyckats, springer fram till SP, lyckönskar Lasse och Martin m.fl. till en fin demonstration. Springer fram mot täten. In i Slottskogen där jag ställer mig mot ett träd. Lyckönskar alla vakter som kommer, kramar om Elin, Annicka, Magnus och alla andra jag känner. Gratulerar alla som kommer in till en fin och lyckad marsch. Känns väldigt bra nu.

James hör av sig i komradion. En man har får hjärtinfarkt framme vid scenen. Det hela löser sig. Träffar sen demoledningen och vi diskuterar uppgifter om den svårast skottskadade. Rykten går bland journalister om att han är död. Vi försöker få en officiell bild av läget. Tills slut lyckas Hans A få fram
officiell information. Killen är inte död. Det har börjat regna och efter att Krivine talat lämnar mina partikamrater platsen. Jag stannar kvar till slutet av mötet. Regnet tilltar alltmer och folk strömmar från platsen.

Där är det slut på vad jag skrivit om lördagsdemonstration i min dagbok.

Polisen hade planerat att ingripa mot demonstration genom att omringa hela det så kallade svarta blocket, omhänderta och gripa dem. Att sprida ut falska rykten om beväpnade demonstranter var en del av deras taktik för att i efterhand kunna motivera sitt ingripande mot demonstrationen. Vi kunde dock i samtliga fall visa på att ryktena som spreds av polisen var falska. Genom att vi i demonstrationsledningen var misstänksamma mot polisen, genom att Örjan B noterat saker som fick honom att fatta misstankar,  genom att jag fick en varning av en demokratiskt sinnad polis som ringde mig och från dialogpolisen genom att det Ronnebro sa var min och hans överenskommelse om vad han skulle säga om polisen tänkte angripa demonstrationen ändrade vi två gånger i demonstration. Dels var de olika blocken skulle ställa upp nån stans, dels i vilken ordning de skulle gå. På det sättet lyckade vi undvika vad som skulle ha utvecklats till ett blodbad, ett polisingripande, ett attack och ett övergrepp mot den helt fredlig demonstration.

Poliser som var med i deras uppställning på Långgatorna hade fått order att ingripa enligt de uppgifter jag fått från flera av de poliser som befann sig där. En del av dem hade i sin rädsla osäkrat sin vapen och knäppt upp sina hölster. De var med andra ord beredda att skjuta mot oss fredliga demonstranter. Det skedde nu aldrig, inte tack vara polisen utan på grund av vår misstänksamhet mot polisen. Ett polisingripande hade dessutom sannolikt lett till mycket omfattande kravaller och upplopp som skulle fått de tidigare dagarna att likna en söndagsutflykt. Genom demonstrationsledningens kloka agerande kunde en sådan utveckling undvikas trots polisen våldsamma planer.

Läs också:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.