Covid-19 bidrog till att drygt 7 000 fler dog i Sverige i fjol jämfört med åren 2015-2019. Sjukdomen slog extra hårt mot vissa grupper av utrikesfödda, visar Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik för 2020.
Sverige hade tydlig överdödlighet under 2020. Totalt avled 98 229 personer, vilket kan jämföras med i genomsnitt 91 070 mellan 2015 och 2019. En viktig förklaring var covid-19 som var den tredje vanligaste dödsorsaken med 9 441 dödsfall. Toppade listan över de mest frekventa dödsorsakerna gjorde hjärt- och kärlsjukdomar, 27 973 dödsfall, följt av tumörer, 23 485.
Ungefär 60 procent av dödsfallen i covid-19 inträffade under första halvåret och resterande 40 under andra halvan. Hög ålder var den största riskfaktorn. Nio av tio som dog i sjukdomen var över 70 år. Sju personer var i åldrarna 0-19 år, varav fem under 18 år.
Socialstyrelsens siffror visar även att födelseland haft betydelse. Dödligheten i covid-19 var oproportionerligt hög hos personer födda i Somalia, Syrien, Estland, Iran, Grekland, Irak, Chile, Turkiet och Finland. För en del av dessa invandrargrupper såsom finnar, ester, greker och turkar gäller att de har en hög medelålder.
– Av de avlidna männen födda i till exempel Somalia var det över 50 procent som dog av covid-19, medan motsvarande andel bland män födda i Sverige var cirka 10 procent. Ett generellt mönster är att bland grupperna med hög dödlighet i covid-19 skedde en mycket stor del av dödsfallen under första vågen, säger Jeroen de Munter, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
———————-
Överdödlighet för invandrare bosatta i fattiga områden kan bara beläggas i Stockholm
———————-
Socialstyrelsen har inte i den här rapporten analyserat orsakerna till att personer födda i dessa länder varit svårare drabbade av covid-19. I rapporter från andra myndigheter har socioekonomiska faktorer och boendeförhållanden lyfts fram som tänkbara förklaringar. En viktig orsak kan också vara D-vitaminbrist då det i undersökningar i USA och Storbritannien visat sig ha ett starkt samband med dödligheten i covid-19. personer med mörk hy och/eller heltäckande kläder får ofta D-vitaminbrist i Sverige.
Andra stora dödsorsaksgrupper under 2020 var demenssjukdomar och lungsjukdomar som kol och lunginflammation, även om det skedde en märkbar minskning av antalet dödsfall till följd av andningsorganens sjukdomar.
Ytterligare en stor dödsorsaksgrupp var ”yttre orsaker”, till exempel olyckor, mord och självmord. Trots farhågor om att pandemin skulle bidra till ökad risk för självmord visar Socialstyrelsens siffror att antalet självmord minskade till 1 168 under 2020, från 1 269 föregående år.
– Självmorden har minskat bland både kvinnor och män. Av våra siffror ser vi också att fallolyckor ökade 2020 och även en tydlig ökning av dödsfall till följd av övergrepp av annan person bland män, och i mindre utsträckning bland kvinnor, säger Jeroen de Munter.
Dödsfallen till följd av övergrepp av annan person, dvs det dödliga våldet, bland män ökade från 79 till 99 mellan 2019 och 2020, och från 22 till 24 för kvinnor. Till stor del orsakades dessa dödsfall av våld med skjutvapen och med stickande/skärande föremål.
Läs mer:
- Covid-19 dödar ojämlikt
- Överdödlighet för invandrare bosatta i fattiga områden kan bara beläggas i Stockholm
- Är de svenska dödssiffrorna för covid-19 rimliga?
- Hög ålder, manligt kön, astma, högt blodtryck och Downs syndrom förknippat med svår covid-19
- Ökning av det dödliga våldet jämfört med förra året
- Sverige har blivit mer likt andra länder när det gäller skjutvapenvåld
- Hur står det egentligen till med det dödliga våldet mot kvinnor?
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.