Tidningen Sveriges Natur har publicerat ett intressant reportage om förändringen när det gäller förekomsten av olika humlor i Sverige. De har bland annat gjort ett fint diagram om utvecklingen för olika humlearter i Sverige. Ett diagram som har en felaktig rubrik och ger ett felaktigt budskap.
Artikeln som grafiken utgår ifrån handlar inte om vilka humlearter som finns i Sverige och hur bestånden av dem utvecklats utan om vilka humlearter som besöker rödklöverodlingar och utvecklingen för dessa arter. Detta gör undersökningen geografisk begränsad och den missar dessutom helt eller nästan de humlor som inte är speciellt frekventa i rödklöverodlingar. Diagrammet i Sveriges Natur har alltså inte en korrekt rubrik. Det visar enbrat utvecklingen i rödklöverodlingar Inte utvecklingen för humlor generellt.
Underskattade humlearter
En av de humlor som Sveriges Natur missat är ängshumla, den viktigaste humlan när det gäller olika vilda bär. Det är dessutom en av Sveriges vanligaste humlor om vi ska gå efter rapporterna till artdatabanken. Andra humlor vars vanlighet klart underskattas är åkerhumla, hushumla och komplexet ljus jordhumla, blåklockshumla, rallarjordhumla och skogsjordhumla som alla är arter som är svåra att skilja från varandra i fält.
Åkerhumla. Bild: Licens: CC BY-SA 3.0
Enligt Artdatabanken är de vanligaste humlorna:
- Åkerhumla (Bombus pascuorum)
- Mörk jordhumla (Bombus terrestris)
- Stenhumla (Bombus lapidarius)
- Ängshumla (Bombus pratorum)
- Ljus jordhumla (Bombus lucorum)
- Hushumla (Bombus hypnorum)
- Trädgårdshumla (Bombus hortorum)
- Blåklockshumla (Bombus soroensis)
- Jordsnylthumla (Bombus bohemicus)
- Haghumla (Bombus sylvarum)
Total finns cirka 40 olika humlearter i Sverige.
Mörk jordhumla. Bild: Ivar Leidus. Licens: CC BY-SA 4.0
Ser annorlunda ut i rödklöverodlingar
I rödklöverodlingar är sammansättningen av humlearter annorlunda. Där är mörk jordhumla och den överlägset vanligaste humlan följd av stenhumla, trädgårdshumla, vallhumla (Bombus subterraneus), klöverhumla (Bombus distinguendus), haghumla, hushumla och ängshumla
Det som är tydligast är underrepresentationen av åkerhumla, ängshumla, ljus jordhumla och blåklockshumla. Det som präglar rödklöverodlingarna är också att förekomsten av mörk jordhumla ökat kraftigt över tid medan förekomsten av klöverhumla, åkerhumla och trädgårdshumla minskat i antal i rödklöverrodlingar. Även förekomsten av stenhumla har ökat.
Många humlearter i Sverige har det svårt. Speciellt gäller det långtungade humlor som klöverhumla och trädgårdshumla. Dessa humlor är till stor del beroende av rödklöver. I och med att den odlade rödklöverarealen minskat med 90% har dessa arter fått det svårare. Orsaken till minskad odling av rödklöver är användningen av konstgödsel som gör det överflödigt att odla kvävefixerande grödor (något som kallas gröngödsling).
Illustrationen från Sveriges Natur som har felaktig rubrik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.