Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Tidningen Sveriges Natur har publicerat ett intressant reportage om förändringen när det gäller förekomsten av olika humlor i Sverige. De har bland annat gjort ett fint diagram om utvecklingen för olika humlearter i Sverige. Ett diagram som har en felaktig rubrik och ger ett felaktigt budskap. Läs mer…
Det moderna jordbrukslandskapet är ett av de stora hoten mot humlornas långsiktiga överlevnad genom att detta landskap innehåller så extremt lite ila blommor. Resultatet har blivit att ler humlearter försvunnit rån Sverige medan andra blivit mycket sällsynta. Men inte ens Läs mer…
Humlor är insekter som inte finns i de riktigt varma klimatzonerna på jorden och det finns fler arter längre norrut än söderut i deras utbredningsområde. Humlor är alltså anpassade till ett lite kyligare klimat. Mängden humlor och humlearter har en tid Läs mer…
För första gången har ett forskningsprojekt undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Studien visar att honungsbina klarar att utsättas för växtskyddsmedlet, men att vilda bin påverkas mycket negativt. Neonikotinoider är Läs mer…
I många tidningsartiklar om bin blir det fel. Problemet för bin beskrivs som om det var ett problem för honungsbin (tambin). Men honungsbin har inga problem. De är inte utrotningshotade och har inte drabbats nämnvärt av den bristen på blomväxter (vilket hänger ihop med bristen på mark som betas). Läs mer…
Jordbrukets naturbetesmarker tillhör våra allra mest artrika marker och är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Under 2020 hade hela 91 procent av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får någon typ av naturbetesmark där djuren går och betar. Det är 11 procent mer än på samtliga motsvarande djurgårdar i Sverige. Läs mer…
Två arter av fjärilar har troligen dött ut i Sverige förra året. Det visar en ny lägesrapport från Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken som släpptes 10 maj. De blomrika marker som fjärilar behöver har minskat dramatiskt de senaste 50 åren och kraftfulla åtgärder behövs. Läs mer…
”Inga bin. Ingen mat” är det kortfattade och skarpa budskapet i KRAVs stora vårkampanj under maj månad. Kampanjen vill väcka engagemang kring hotet mot den biologiska mångfalden, och visa hur vi alla kan bidra till ökad biologisk mångfald genom att välja KRAV-märkt mat. Läs mer…
Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Vissa arter ökar istället sitt utbredningsområde. Mörk jordhumla (Bombus terrestris) som är världens vanligaste humla tycks ha blivit vanligare i Sverige. Läs mer…
Jag gillar humlor. På min tomt i ett skogslandskap med ängar, blandskog, trädgårdar och lite längre bort betesmarker har jag sett i alla fall 17 olika arter av humlor (då har jag räknat alla jordhumlor som finns i södra Sverige Läs mer…
Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och SLU. Detta i en ny studie som pekar på att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering. I en fältstudie har Läs mer…
Kött från vilda djur som älg, rådjur, hjort, vildsvin med mera anses vara klimatneutralt. Utsläppen av växthusgaser från dessa djur bidrar alltså inte till växthuseffekten, uppvärmningen av jorden. Om nötkreatur, får, getter och grisar lever på samma sätt som de Läs mer…
Adolfo Diaz har i ETC skrivit en artikel om Naturskyddsföreningens kampanj för att rädda vildbin (inkl. humlor) i Sverige. Det är en bra kampanj. Adolfo Diaz artikel är däremot inte så bra. Utan en fantasiprodukt. Diaz hävdar att läget är Läs mer…
Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt. Men sådana gräsmarker ger oss mycket annat också. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stockholms och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa Läs mer…
Johan Ehrenberg tycker att han är smart. Han har en robotgräsklippare som klipper gräsmattan på hans torp. Det är klimatvänligt då det drar lite el och betydligt bättre än en bensindriven gräsklippare. För Ehrenberg är det också positivt på ett Läs mer…
De viktigaste biotoperna för biologisk mångfald i Sverige är betesmarker av olika slag. Betade ängar, lundar och hagar. Betesmarker kräver djur som betar. Har vi tamdjur på bete kan vi lika gärna använda produkter från djuren såsom mjölk och kött. Läs mer…
Under sommaren har en ny humleart införlivas med den svenska faunan. Den nya arten, Bombus semenoviellus, har varit väntad. Under senare år har arten utvidgat sin tidigare utbredning från Ryssland västerut till västra Tyskland. Arten har nu också rapporterats från Läs mer…
Midsommardag. Igår kväll var det dans på bryggan, idag är det lugnt och varmt. Utanför fönstret äter en åkersork,och en rödhakeunge i kaprifolen. Åkersorken kilar omkring och äter upp vissna blommor. I rabatter och oklippta gräsmattor är det fullt med humlor Läs mer…
Det moderna jordbruket och skogsbruket har förvandlat stora delar av landsbygden till monokulturer genom utdikning av våtmarker, bortröjning av gärdsgårdar, åkerholmar etc, täckdikning av mindre vattendrag osv. Omfattande användning av olika bekämpningsmedel har minskat antalet växtarter och djurarter. Det är Läs mer…
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling. Det visas i en ny studie i tidskriften Journal of Applied Ecology där forskare från SLU i Uppsala och Oxford Läs mer…