När det gäller havet som miljö finns idag ingen äganderätt alls i de flesta hav. Fiske och andra havsresurser är i allmänhet tillgängliga för vem som helst förutom när det gäller kvoterade fiskarter och skyddade djurarter. Detta är i många fall ett problem då det leder till överutnyttjande av resurserna.
I många länder finns dock äganderätt till vattnet närmast land. Så var det i Sverige på östkusten från gränsen till Blekinge i söder till gränsen mot Gästrikland i norr. Dessutom finns det en partiell äganderätt till ostron på Västkusten. I den här typen av områden bör äganderätten göras om till nyttjanderätt och de fria tillgången försvinna.
Det finns idag nyttjanderätt till för fiskkvoter (fisk, skaldjur, ostron) i havet.
I övriga områden och för de arter där ingen nyttjanderätt finns införs nyttjanderätt där det inte finns. Fri tillgång till havet för handredskapsfiske ges bara för arter som anses var invasiva eller där ingen förvaltning och inga kvoter finns. Nåt liknande allemansrätten kan gälla för det stora delar av livet i havet som snäckor, musslor, tång, alger osv.
Det finns även anledning att ha nyttjanderätter för annat till havs, exempelvis gruvbrytning, hamnar, bryggor, militär verksamhet, fiskodling, tångodling, musselodling, ostronodling, vindkraftverk och naturskydd. I princip kan lagstiftningen för havet se likadan ut som för nyttjanderätter till mark. Konflikterna mellan olika former av nyttjande är samma som på land.
Precis som på land måste nyttjanderätter regleras så att det finns ett maximalt innehavare, olika för olika fiskareter och olika för olika ändamål. Nyttjanderätter kan vara kollektiva, dvs tillhöra ett kooperativ, ett byalag, ett fiskelag eller en förening, en kommun, en region eller staten. Eller så kan de vara privata, innehas av företag eller tillhöra en fiskebåt. Olika för olika ändamål.
Nyttjanderätter kan, förutom med allemansrätten och sådan kollektiva rättigheter som bör vara statens, hyras, lånas och arrenderas, säljas och köpas.
Äganderätt i de fall den finns ersätts alltså med nyttjanderätt och kollektiva nyttjanderättigheter som finns regleras och kodifieras. Samma regler som gäller för havet böra också gälla i de stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön.
Klimatet är idag det största problemet för havet genom att haven värms upp och försuras. Ett annat stort problem är övergödning som en följd av överdriven användning av handelsgödsel i jordbruket och förstörelse av viktiga biotoper som mossar och kärr genom utdikning och annat. Ett tredje problem är att fiskbestånd överutnyttjas även om det idag inte gäller svenska vatten där problemet istället är tidigare överutnyttjande (historiskt överutnyttjande).
Det finns också vissa konkreta problem, såsom för mycket av vissa arter och för lite av vissa arter. Dessa problem kan vara svåra att lösa men blir lättare att lösa om grundproblemen med klimat och övergödning blir lösta.
Väsentligt för havspolitiken utformning är därför också hur fiskeripolitiken, miljöpolitiken, klimatpolitiken och energipolitiken utformas.
Läs också:
- En socialistisk politik för naturresurser och naturtillgångar
- En socialistisk markpolitik
- En socialistisk energipolitik
- En socialistisk miljöpolitik
- En socialistisk klimatpolitik
