Brottsligheten i Sverige minskar. Våldsbrottsligheten i Sverige minskar. Med ett undantag. Skjutvapenvåld bland kriminella. Gängvåld. Det finns en mängd orsaker till det. Några förväntade, några ganska oväntade.
Det är känt att växande ojämlikhet och ökande klassklyftor har ett samband med ökande brottslighet. Något känt samband med ökad gängbrottslighet är däremot inte känt. Men då brottsligheten som helhet minskar samtidigt som klyftorna i samhället ökar verkar det sambandet ha försvunnit. Orsaken är sannolikt bättre mediciner för psykiskt sjuka och bättre hantering av barn och ungdomar med neuropykiatriska funktionshinder av olika slag som exempelvis adhd och autism med mera.
Patriarkala strukturer leder inte självklart till mer även om många tror det. Patriarkala strukturer, hederskultur och machokultur leder främst till våld när de ifrågasätts eller hamnar i konflikt med samhällets generella normer. Detta bidrar främst till våld mot kvinnor och förtryck inom familjen och släkten. Samtidigt är sådant våld betydligt ovanligare idag än för 20-30 år sen.
Patriarkala strukturer och utanförskap
Sannolikt bidrar patriarkala strukturer, hederskultur och machokultur också tillgäng våld då extrema machoideal och hederskodex omhuldas i gängkriminella miljöer. Miljöer som därmed har en dragningskraft på män som omhuldar sådana ideal. Idealen blir en del av det som präglar de gängkriminella miljöerna och en viktigt del av det som driver gängkonflikterna.
I en del folkgrupper som länge levt under förtryck, i utanförskap och isolering kan hederskultur, patriarkal kultur och kriminalitet i förhållande till majoritetskulturen bli en del av det som uppfattas centralt i gruppens kultur och bevaras i strid med majoritetskulturens normer. Som en del av att bevara den egna kulturella särarten.
Upplevd exkludering från samhället genom isolering till fattiga segregerade områden, genom sämre vård och skola, genom hög arbetslöshet, bostadsbrist och trångboddhet bidrar till att många unga män kan se brottslighet som ett alternativ. Dåliga skolor och bostadsbrist omöjliggör eller försvårar möjligheten att flytta för att komma irrån en destruktiv miljö eller ett destruktiv umgänge. Dåliga skolor ger små möjligheter till vidare utbildning och minskar chansen att få ett jobb. Det ökar attraktiviteten i ett kriminellt liv som ser ut att ge en möjlighet till mer pengar och ett annat bättre liv.
För barn- och ungdomar blir de kriminellas synbara framgång i form av lyxprylar och annat som ledande kriminella visar upp en del i attraktionen hos gängen. Detta driver inte våldet i sig men för att visa sig värdig ett gängmedlemsskap måste de unga aspiranterna visa upp en machoattityd och kanske också utföra våldsdåd som står i överensstämmelse med gängkulturens extrema mansideal. På det sättet underhålls gängkonflikternas våldsspiral.
Droghandel och våld
Polisen betonar ofta att det är droghandeln som driver våldet mellan och i gängen. Men droghandeln i sig verkar faktiskt inte vara orsaken. Länder med betydligt mer omfattande droganvändning och droghandel som exempelvis Danmark har betydligt lägre nivå av gängrelaterat våld än Sverige.
I Sverige finns i stort sett inget våld kopplat till den omfattande amfetaminhandeln och det omfattande amfetaminbruket. Amfetamin är den illegala drog som omsätter mest pengar efter cannabis såväl som den illegala drog som används mest efter cannabis. De kriminella nätverk, gäng och individer som handlar med amfetamin är i huvudsak svenskar utan invandrarbakgrund.
Majorna har överlägset flest brukare och missbrukare av droger i Göteborg men inget gängvåld. I Majorna säljs, hanteras och köps narkotika i huvudsak av individer utan invandrarbakgrund.
Polisens repression och restriktiv drogpolitik
Det finns klara belägg genom undersökningar för att en restriktiv drogpolitik åtföljd av en hård tillämpning av densamma driver på och skapar gängvåld. Det är främst hur polisen och myndigheterna agerar förhållande till drogpolitiken styr våldets utbredning och nivå. En strikt drogpolitik leder också till ett mer repressivt agerande från polisen. Därför har Sverige en våldsammare gängkriminalitet än Danmark. Därför är det våldsammare i Stockholm än i Göteborg.
Polisen kontroller av individer drabbar huvudsak unga med invandrarbakgrund. Framförallt i olika förortsområden. Det gör att de får ett större behov av att kontrollera omgivningen och på så sätt undvika polisen. Polisens agerande driver därför på och skapar en organisering av de som sysslar med droghandel. Gängstrukturer uppstår alltså som ett skydd mot en repressiv myndighetsutövning.
Som en följd av detta upptäcker de även konkurrerande säljare i närområdet som de då kan välja att köra bort eller ta avgift ifrån vilket kan skapa en våldsam konflikt. De som blir bortkörda eller tvingas betala avgift för att få sälja tvingas också organisera sig för att skydda sig själva.
I länder med liten tillgång till vapen och bra koll på vapenhandeln som Storbritannien leder det till ett omfattande gängkriminellt knivvåld. I ett land som Sverige med stor tillgång till vapen och utan egentlig kontroll på vapenhandeln leder det till skjutvapenvåld.
Det finns också ett tydligt samband mellan repressiva polismetoder och våld. Polisregioner som har fokus på hårda tag, personkontroller och repression har betydligt mer gängvåld än polisregioner med fokus på förebyggande metoder. Stockholm har exempelvis mer gängvåld än Göteborg.
Läs mer:
- Det är inte cannabishandeln som driver skjutvapenvåldet
- Orsaker till gängbrottslighet
- Brottslighetens orsaker 1
- Brottslighetens orsaker 2
- Förklaringar, orsaker och åtgärder mot brottslighet
- Orsakerna till brottslighet är inte etnicitet
- Orsaker till brottslighet och vad som kan göras åt saken
- Polisregioner med ”hårda tag” har fler dödsskjutningar
