Dagens Nyheter försöker sig på att förstå varför gängskjutningar ofta sker i närheten av skolor. De lyckas så där även om de konstaterar faktum. Artikeln handlar bara delvis om varför skjutningar sker nära skolor utan om varför de sker i tätbebyggda områden. Förklaringarna är märkliga och invecklade.
I verkligheten är förklaringarna enkla. Skjutningar sker där människor finns för utan människor skulle det inte bli några skjutningar alls.
Skjutningar sker nära skolor för att de ofta är där ungdomar hänger på kvällarna. Skolorna känner de unga till, det är trygga och hemvana platser. De ligger ofta centralt i bostadsområden samtidigt som de erbjuder en miljö bortanför föräldrarnas social kontroll och med få andra vuxna i närheten. Idealiskt för lite utehäng och kanske lite drickande och haschrökning samt andra övningar som en inte vill att föräldrarna ska ha koll på.
Så gjorde vi när jag var ung men vi hängde i ett centralt och delvis ödsligt område med en kyrka, en förskola, en affär och en skog. Det var också nära en skola. Hade vi skjutit på varandra på den tiden hade skjutningarna ägt rum i närheten av en skola. På den tiden var det bråken (både med knivar och utan knivar) som skedde där.
Ödsliga platser
Det är också bra platser att stämma träff på för alla känner till dem. De är tillräckligt ödsliga för knarkaffärer och andra inte helt legitima mellanhavanden. Detta är något som faktiskt också nämns i DN-artikeln:
Det är ingen slump att just skolgårdar drar till sig kriminella. Tvärtom är de en vanlig plats för kriminella uppgörelser, säger kriminologen Sven Granath. På forskarspråk kallas skolgården criminal comfort place, kriminell bekvämlighetszon, eftersom den under kvällstid är en rätt ödslig plats som ingen ”äger”. Skolgårdar ligger ofta i urbana miljöer dit det är lätt att ta sig både kommunalt och med bil.
– Dessutom är gärningsmännen ofta unga och därför blir det naturligt för dem att ta sig till sådana platser när man ska snacka med någon, lämna över något eller attackera, säger Sven Granath.
Vill någon hitta någon för att skjuta den är det bra att leta vid skolorna. De som eftersöks är ofta där eller i närheten av flera olika skäl som jag redan berört. Därför är det också vanligt med skjutningar i närheten av skolor.
Att problematisera utifrån sådant som är i det närmaste självklart leder sällan till något särskilt konstruktivt. Förvisso är vårt samhälle fyllt av företeelser där resonemangen oundvikligt blir komplicerade och till och med komplexa. Ibland har journalister och debattörer, som i detta fall, en förmåga att ”krångla till” när det hela faktiskt är ganska enkelt. Det finns väl egentligen endast tre kriterier att fundera över givet att syftet är att skjuta en eller flera utvalda personer:
(1) Platsen kan enbart väljas där offret befinner sig, ett självklart kriterium som är så trivialt att allt behov av problematisering saknas, d.v.s. som du konstaterar ” Skjutningar sker där människor finns för utan människor skulle det inte bli några skjutningar alls.”
(2) Platsen måste väljas på ett sådant sätt att skjutavstånd, skottlinje och andra förutsättningar uppfyller tillräckliga villkor för att dådet skall kunna utföras med avsedd verkan.
(3) Platsen måste väljas så att förövarens flyktväg efter dådet är säkrad.
… svårare än så här är det knappast.