Kritik mot Israel avfärdas inte sällan som antisemitism, vilken som all rasism är fel och omoralisk. Sådan kritik finns igår, idag och troligen imorgon – och måste fördömas.
Men det finns också kritik av Israel som inte är antisemitisk, utan som ofta grundar sig på behandlingen av de arabiska palestinierna och deras nationella ambitioner.
Även en del israeler själva, och många judar runt om i världen kan ansluta sig till den kritiken. Att då rasiststämpla sådan kritik är ett oärligt och odemokratiskt sätt att debattera. Det är ett fegt sätt att vägra lyssna till fakta och sakfrågor.
Det är inte upp till kritikerna att bemöta argumenten om antisemitism. Utan det är upp till dem som anklagar någon för antisemitism att bevisa detta!
Samma med islam. Kritik mot vissa aspekter hos vissa muslimer i den islamska tankevärlden kan vara rasistisk islamofobi och måste fördömas. Annan icke-rasistisk kritik kan vara befogad
Ofta handlar kritiken om den kulturella kopplingen till en patriarkal, hierarkisk och odemokratisk tradition i arabiska Mellanöstern, som i sig inte tillhör religionen islam. Typ lägre status för kvinnor, homosexuella, barn och andra trossystem.
Den kristna kyrkan har också genom historien ofta knutit sig till reaktionära maktideologier och lokala kulturer, som i sig inget har att göra med kristendomen. Se hur svenska kyrkan fått be om ursäkt för sin okristna rasism mot samerna.
Så skilj på rasism och antirasistisk kritik. Israel är en sak, antisemitism en annan. Kritik mot viss islam och vissa muslimer är en sak, islamofobi en annan.
All rasism är fel. All fri, ärlig och respektfull kritik är bra och nödvändig i en demokrati.
Hans Norebrink,
Arbetat som volontär i judiska Israel och i arabiska Marocko
Besökt Palestina. Gått universitetskurs i islam.
Läs också:
