Nötkött från kor på naturbete och fläskkött från grisar som främst föds upp på avfall och restprodukter är mer hållbart än kyckling från kycklingfabriker som föds upp med kraftfoder. Detta enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är egentligen inte speciellt förvånande. Denna typ av jordbruk kallas cirkulärt jordbruk.
Forskarna bakom studien menar att den uppmärksammade EAT-Lancet-dieten inte är det bästa om det handlar om europeiska förhållanden. Enligt EAT-Lancet-dieten bör vår kosthållning innehålla fyra gånger mer kyckling än nötkött och fläskkött, för att minska utsläppen av växthusgaser. EAT-Lancet-dieten har lanserats av bland andra professorn och klimatforskaren Johan Rockström och kändisen Gunhild Stordalen.
Forskarteamet bakom den nya studien har ifrågasatt att kost med en begränsad andel protein från djurriket är förenlig med ett cirkulärt och klimatvänligt matsystem. Genom att använda sig av andra modeller än de vanliga, har teamet jämfört hur kretsloppet påverkas av köttproduktion enligt europeisk modell, respektive den diet som förespråkas i EAT-Lancet.
Cirkulärt jordbruk – hållbar matproduktion
I studiens alternativa modeller med cirkulärt jordbruk minskas mängden kyckling och ersätts framför allt av nötkött, fläskkött och mjölk. Detta leder enligt forskarna till att utsläppen av växthusgaser minskar med upp till 31 procent. Dessutom minskar användningen av odlingsbar mark för djuruppfödning med upp till 41 procent.
Skälet är att grisarna och korna kan födas upp på matavfall, gräs, vallväxter, restprodukter från jordbruket och annat som vi människor inte kan äta. Den typen av foder kommer ofta från mark där mat till människor inte kan odlas. Detta till skillnad från vegetabilierna och kycklingarnas foder.
I DN kommenterar Christel Cederberg, som forskar om hållbar matproduktion vid Chalmers studien med orden:
– Deras beräkningar och tankar om hur djuren ska användas i ett framtida matsystem har en väldigt hög relevans för Europa. Det handlar framför allt om att skapa cirkulära system där odlingen av djurfoder inte konkurrerar om åkermark som kan användas för att odla mat till människor, säger Christel Cederberg.
[…]
– Dagens framavlade, snabbväxande industrikycklingar ger låga klimatutsläpp på pappret. Men kycklingarna måste ha högkvalitativt foder i form av vete, majs och sojamjöl, och det är foder som måste odlas på fin åkermark, säger Christel Cederberg.
[…]
– Ja, två andra viktiga aspekter är för det första gräsmarkerna, som är väldigt viktiga för biologisk mångfald i Europa. Det talar ytterligare för nötkreaturens hållbarhet. Det andra är att lågkvalitativt foder inte behöver bekämpningsmedel. Du minskar odlingen av grödor som måste besprutas för att ges till kyckling och odlad fisk, säger Christel Cederberg.
Modellen tar också hänsyn till växthusgasen metan som kor producerar stannar kort tid i atmosfären, cirka 10 år, medan koldioxid stannar i kanske tusentals år. I traditionella livscykelanalyser tas ingen hänsyn till detta och metanets negativa effekter överdrivs därför.
