Regeringen har beslutat om Sveriges första havsplaner. De har också beslutat att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter peka ut nya områden för energiutvinning. Syftet är att bidra till en hållbar utveckling och skynda på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Detta för att kunna möta det ökade elbehovet till följd av den gröna industriella revolutionen.
– Det här ett viktigt steg för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa framtidens gröna jobb. Industrin skriker i dag efter havsbaserad vindkraft. Nu skyndar vi på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att peka ut ett antal lämpliga områden långt ute till havs. Samtidigt uppdrar vi åt Energimyndigheten att föreslå ännu fler områden, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, i ett pressmeddelande.
Ökat elbehov
Idag har Sverige en elförbrukning om cirka 140 terawattimmar (TWh) per år. De beslutade havsplanerna möjliggör enligt regeringen en snabbare utbyggnad av 20–30 TWh vindkraft. Energimyndigheten får samtidigt i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att möjliggöra ytterligare 90 TWh elproduktion till havs. Utifrån Energimyndighetens underlag ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar i havsplanerna.
– I dag pekar vi ut områden som möjliggör havsbaserad vindkraft på 20-30 TWh årligen. Samtidigt tar vi ytterligare steg för att möjliggöra en total elproduktion från havet som motsvarar 120 TWh, det vill säga nästan lika mycket el som hela Sverige använder på ett år idag. Vi ska ha mycket el, billig el, snabbt. Så säkrar vi elförsörjningen, möjliggör omställningen och tryggar bra elpriser på lång sikt, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.
Havsplanerna
Vid en genomläsning av havsplanerna verkar det som om en stor del av de ansökningar som finns om att få bygga vindkraft kommer att avslås. Anledningen är de hamnar konflikt med försvaret, naturvården, sjöfarten eller fisket. Framförallt i Skagerak utanför Bohuslän förefaller det mycket svårt att få tillstånd för vindkraftsbyggen. Antingen kommer de att avslås helt eller så kommer de att krympas.
De totalt tre havsplanerna omfattar Bottniska viken, Östersjön respektive Västerhavet. Havsplanerna ger vägledning om vad som är den bästa användningen av havet. Dessutom om hur olika intressen kan samexistera. De bidrar därmed till en långsiktigt hållbar utveckling. I alla fall enligt regeringen. I verkligheten förefaller det något överdrivet. Havsplanerna pekar ut områden för elöverföring, energiutvinning, försvar, kultur, natur, rekreation, sandutvinning, sjöfart, yrkesfiske samt generell användning.
Obefogad optimism
Havs- och vattenmyndigheten har lett den omfattande kunskapsinhämtning och dialog med myndigheter, kommuner, bransch- och intresseorganisationer, företag, allmänhet och grannländer som ligger till grund för havsplanerna.
– Att regeringen i havsplanerna visar sin inställning till hur utpekade områden ska användas underlättar beslut om större och långsiktiga projekt, till exempel för havsbaserad vindkraft, säger Annika Strandhäll.
Strandhäll och Farmanbars optimism om en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft tycks faktiskt inte ha stöd i havsplanerna utan verkar mest bara vara ett spel för gallerierna. I alla fall vad det gäller Västkusten. Konflikterna med andra intressen är betydligt mindre i Östersjön där det finns stora områden som det är möjligt att bygga vindkraftverk på. Regeringens uttalanden om frågan verkar mer vara önsketänkande än nåt annat. Troligtvis kommer bara en liten del av den tänkta havsbaserade vindkraften att byggas.
Läs mer:
