En styrelseledamot i ett aktiebolag, Dackom Bygg AB, som vid 25 tillfällen tog ut kontanter på sammanlagt drygt 2,7 miljoner kr från bolagets bankkonto och lämnade dem till en bekant har i Högsta domstolen (HD) dömts för näringspenningtvätt.
Mannen startade bolaget år 2014 och var ensam styrelseledamot. Mannens far var registrerad som styrelsesuppleant. En bekant, som han kände bara till förnamnet, skulle sköta all verksamhet i bolaget. Mannen som startade bolaget hade därför inte någon närmare kännedom om bolagets uppdrag eller anställda. Inte heller hade han kännedom om de betalningar bolaget tog emot eller utförde.
Bolaget var registrerat som ägare till sammanlagt 158 fordon. De köptes in och såldes mellan den 9 september 2014 och den 11 augusti 2015. Uppenbart agerade bolaget målvakt för personer som inte ville stå för ägandet av bilarna.
Det skedde inbetalningar till bolagets konto med sammanlagt drygt 2,7 miljoner kr. Styrelseledamoten tog, på uppmaning av sin bekant, ut beloppet i kontanter vid sammanlagt 25 tillfällen och överlämnade kontanterna till honom.
Bolaget gick i konkurs i november 2015. Det konstaterades då att det saknades räkenskapsmaterial och att bolagets kontoutdrag inte gav stöd för att bolaget hade haft några rörelsekostnader eller betalat ut några löner.
Åtal
Styrelseledamoten åtalades för näringspenningtvätt. Straffansvaret för det brottet grundas på att gärningsmannen gör sig skyldig till ett klandervärt risktagande genom att han eller hon medverkar till en åtgärd, t.ex. viss hantering av pengar. Detta trots att åtgärden vid en objektiv bedömning skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte.
I tingsrätten dömdes mannen till ett år och två månaders fängelse för näringspenningtvätt. I hovrätten dömdes mannen till fängelse i ett år och tio månader för grov näringspenningtvätt i 5 fall och näringspenningtvätt vid 20 tillfällen. Varje kontantuttag sågs som ett brott. Ärendet överklagades till Högsta domstolen som nu är fällt sin dom.
HD-domen
Högsta domstolen uttalar att vid bedömningen är det av betydelse i vilket sammanhang som transaktionen vidtas. Vidare varför transaktionen genomförs samt med vem och på vilket sätt den utförs.
Näringspenningtvätt kan ske genom att ett eller flera företag används för att slussa pengar och på så sätt dölja att de härrör från brott eller brottslig verksamhet. Det kan vara oklart varifrån pengarna kommer, varför transaktionerna genomförs och vad pengarna ska användas till, något som ofta innebär att åtgärderna kan antas ha skett i penningtvättssyfte. Att det är fråga om en transaktion som avser en stor mängd kontanter kan också, beroende på sammanhanget, leda till samma slutsats.
Högsta domstolen fann att mannen hade medverkat till åtgärder som skäligen kunde antas ha varit vidtagna i penningtvättssyfte. Han dömdes för 20 brott av normalgraden och fem grova brott till fängelse i ett år och tio månader. Samma straff som i hovrätten.
Läs mer om näringspenningtvätt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.