Kooperativa livsmedelsbutiker som är verkligt kooperativa finns det fortfarande en hel del av i Sverige. Men de är bara i vissa fall medlemmar i Coop. De flesta av Coops konsumentföreningar är stora och det har sen länge övergivit huvuddelen av de kooperativa idealen. Men det finns cirka 20 stycken kvar, beroende på lite hur en räknar. Hur många av dem som har klassisk återbäring och en fungerande medlemsdemokrati är oklart men det gäller i all fall troligen i de flesta fall de som heter Konsumentförening.
Konsumentföreningar, antal butiker, antal medlemmar
- Sollerö Konsumentförening, 1, 890
- Konsumentföreningen Bjursås, 2, 2 200
- Konsumentföreningen Forsbacka, 1, 1 500
- Möja Konsumentförening, 2, 600
- Färingsö Konsumentförening, 2, 4 000
- Coop Finspång, 4, 22 000
- Handelsföreningen Centrum Källö-Knippla, 1, 190
- Coop Gotland, 9, 33 000
- Dalsjöfors Konsumentförening, 1, 2 800
- Coop Tabergsdalen, 4, 6 800
- Styrsö Konsumentförening, 1, 460
- Coop Oskarshamn med omnejd, 16, 30 000
- Frillesås Konsumentförening, 1, 2 900
- Coop Varberg, 4, 14 500
- Mellersta Nissadalens Konsumentförening, 3, 7 000
- Getinge Kooperativa Handelsförening, 1, 1 300
- Konsumentföreningen Mörrum, 1, 2 900
- Coop Karlshamn, 4, 14 600
- Veberöd Konsumentförening, 1, 3 900
Förutom de mindre Coop-föreningar jag nämt ovan finns det ett antal stora föreningar som fungerar som vilket kapitalistiskt företag som helt. Dessutom finns det Coop-butiker som drivs via franchise (120 av 820 butiker) precis som vilken ICA-butik som helst och Coop-buitker som ägs av ett bolag och som i praktiken inte skiljer sig från Willys-butiker eller Hemköpsbutiker som ägs av Axfood och dess dotterbolag.
Andra kooperativa livsmedelsbutiker
De ovanstående föreningarna är dock bara en del av de äkta kooperativa butiker som finns i Sverige. Andra kooperativa butikskedjor som ofta har flera butiker drivna av samma förening precis som Coops konsumentföreningar som finns är bland annat:
Kooperativa butiker
- Kooperativ Handel FRAM ek. för. i Göteborg, 1
- Ekolivs i Malmö, 1
- Tuvan Ekolivs ekonomisk förening i Kungsbacka, 1
- Kooperativa Ekonomiska föreningen Bikupan i Jönköping, 1, 250
- Hamn- och Fiskareföreningen Rörö Strandkassa upa, 1
- L´Agora Konsumentkooperativ i Stockholm, 1
- Bottnafjordens Inköpsförening ek.för, 1
- Skattunge Handel ek.för., 1
- Morjärvsbygdens Handel & Utveckling Ekonomisk förening, 1
- Arholma ekonomiska förening, 1
- Holmöaffären ekonomisk förening, 1
De flesta av de nämnda kooperativen drivs som ekonomiska föreningar men Ekolivs i Malmö verkar vara en ideell förening som har cirka 40 medlemmar. Rörö Strandkassa är en del av ICA men ägs alltså inte av en enskild handlare utan av öns invånare som ett kooperativ. Det kan säkert finnas fler liknande ICA-butiker. Skattunge Handel är en Tempobutik som drivs genom att franchiseavtal med ett Axfood-företag. Fram är ett personalkooperativ och inte ett konsumentkooperativ.
Förmodligen finns det många fler kooperativa butiker i Sverige men de är inte alltid lätta att hitta genom sökningar på nätet.
Inköpsföreningar
En variant av kooperativa föreningar för livsmedelsdisktibution till konsumnet är så kallade inköpskooperativ. Det betyder att medlemmar beställer direkt till sig själva från lokala producenter. Maten levereras till en uppsamlingsplats/lager där medlemmar själva hämtar maten. Det finns många sådana föreningar. Några av dem är:
Inköpsföreningar
- Ekonomiska föreningen Allas Ekolivs Östersund,
- Ultuna Matkooperativ (UltiMat)
- Frihamnens Matkooperativ ek. för.
- Ekokooperationen för 17 ekonomisk förening
- Ekokooperationen Piskan Stockholm Ekonomisk förening
- Ekokooperativet Potatisupproret ekonomisk förening
- Svartrotens Inköpsförening ek. för.
- Kooperativet Nässlan Ekohandel, ekonomisk förening
- Lund Matvarukooperativ ekonomisk förening
- Slåttergubbens Inköpsförening
- Flogsta Matkooperativ
UltiMat, Flogsta Matkooperativ och Slåttergubbens Inköpsförening verkar drivas som ideella föreningar.
Producentkooperativ
Det förekommer ockspå att producenter driver butiker som kooperativ. Ofta handlar det då om så kallade gårdsbutiker.
Producentkooperativa butiker
- Slättåkra Närproducerat Ekonomisk förening
- Bondens Nära i Nyköping
Säkerligen har jag i denna genomgång missat många kooperativa butiker. Men utifrån de som jag hittat går det att urskilja tre typer av orter där det finns kooperativa butiker eller inköpföreningar. Storstäderna, orter med en gammal kultur av gemensamma lösningar som i Göteborgs skärgård och orter med alternativ kultur skapad av utflyttade storstadsbor som Skattungbyn.
Läs mer:
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås
- Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö
- Om glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Uddebo
- Om glesbygdsorter med kraftig tillväxt – Brännö
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Flatön/Malö
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Rörö
- Om västkustöar som överlever trots dåliga odds – Kosteröarna
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Dyrön
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Lyr
- Utvecklingen i övergivna samhällen och byar
- Vindbyarna i Malå – Lainejaur, Springliden och Mörttjärn
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Att det finns ”en hel del” verkligt kooporativa butiker kvar är väl ändå att ta i. Det som finns kvar är tragiskt nog endast fragment av en rörelse som en gång i tiden var viktig. Dessvärre är väl också de som finns kvar på många sätt sitter fast i ”det stora” Coop med diverse beroenden och varumärkeskonceptualisering.
Skapandet av de stora föreningarna ser jag som ett gigantiskt misstag som mycket väl kan leda till att hela kooporationen går i graven. Det hade, menar jag, gått alldeles utmärkt att bygga gemensamma inköps- och distributionsorganisationer och samtidigt fortsätta driva butiker i lokala medlemsföreningars regi.
Genom de stora föreningarna försvann kooporationens hela idé om medlemsinflytande och anpassning till lokala förhållanden. Med de stora föreningarna var det i praktiken inte längre möjligt att driva butiksverksamheten som ekonomiska föreningar. Bolagisering följde och med den i praktiken ett inträde i ”kvartalsekonomin”.
Med bolagiseringen inträdde också varumärkesfixering och strömlinjeformande konceptualisering. Att ta upp kampen med ICA och dess premiumsegment verkar ha varit en av de drivande strategierna. Med tanke på både prisnivåer och faktisk ekonomis status går det inte med bästa vilja i världen påstå att den övergripande strategin varit särskilt framgångsrik, snarare är det väl så att den varit direkt fatal.
De stora föreningarn drover sin verksamhet i bolagsform i de flesta fall. Men inte de små föreningarna, De små föreningar omfattar 59 butiker vilket är väldigt få med tanke på att det finns 820 Coopbutiker. Men det är ändå rätt många. Men jag är säker på att de är ganska självständiga. Det är därför de finns kvar som små föreningar. Jag är också helt säker på att Konsumentföreningen på Knippla är lika självständiga i förhållande till Coop som Strandkassan på Rörö är i förhållande till ICA.
Just det faktum att dessa konsumentföreningar finns kvar visar på både övertygelse, entusiasm och envishet. I annat fall hade de varit borta. Jag tvivlar inte en sekund på att de sätter sin självständighet mycket högt. Detta är inte utmaningen.
Utmaningen består i att dessa 20-talet Coop-butiker, drivna under kooporationens grundtanke, som sannolikt står för promillen av Coop hela omsättningen är beroende av ”det stora” Coops inköps- och distributionsorganisation. En organisation som har stordriften som en av sina främsta prioriteter. Över tid fruktar jag dessvärre att ”de små” kommer att ha allt färre möjligheter att hävda sig i denna ”stora värld”. När Coop som helhet går minst sagt ”knackigt” kommer allt mer krav på rationaliseringar och besparingar att ställas. Att ”de små” skulle dra det ”längsta strået” i denna krassa ekonomiska kamp ser jag inte såsom särdeles troligt.
De små kommer att överleva ändå. Om de vill. De kan lämna Coop om Coop ställer omöjliga krav och fungera likadant som kooperativa ICA-affärer eller Tempo-affärer. Eller som oberoende kooperativ.
Kooperativa livsmedelsbutiker som är verkligt kooperativa finns det fortfarande
en hel del av i Sverige. Men de är bara i vissa fall medlemmar i Coop. De flesta
av Coops konsumentföreningar är stora och det har sen länge övergivit huvddelen
av de kooperativa idealen.