Demokratin i djurriket – del 1

Var djuren före människan med ”demokrati”? Ja, den uppseendeväckande slutsatsen drar evolutionära djurforskare. De studerade sociala djur och insekters samhällssystem, som i grunden är hierarkiska. Alltså ojämlika, ”diktatoriska”, ledarledda – styrda i grunden av alfahannar, alfahonor eller alfapar.

Forskarna studerade bland annat bisonoxar, fåglar, fiskar, bin, babianer, surikater, pärlhöns, och vildhundar. Dessa sociala djur lever tillsammans för att överleva. De har en strikt hierarki, där de med hög rang får mer mat och skydd (för att överleva bättre) och mer sex (för att fortplanta sig, och sprida sina gener, och livet självt – evolutionens enda syfte).

Tidigare har man trott att ledaren bestämde allt. Men förvånande forskare upptäckte att när besluten gällde alla så bestämde ofta flocken. Ledaren fick följa majoriteten och ta råd av dem. Till exempel när flocken ska förflytta sig.

Då kan ”omröstningen” gå till så att en individ med ett starkt ljud eller ett bestämt kroppsspråk föreslår en riktning för flocken. Andra följer efter och när man når majoritet rör sig flocken. Att flocken vill flytta kan bero på närvaro av rovdjur, slut på maten, eller att de flesta i flocken vill gå till vattenhålet. Så vid sidan av alfastyre bestämmer också hela flocken.

Diktatur och ojämlikhet kompletteras med ett begynnande inslag av demokrati och jämlikhet. Kanske riktigare ”proto-demokrati” och ”proto-jämlikhet” (= början på).  Och för oss dom gillar demokrati och jämlikhet är det förstås uppmuntrande att dessa fenomen har så djupa rötter i djurens och människans historia!

Djuriskt jämlikt

Dessa spännande forskningsresultat presenterades av franska och tyska djurexperter, några knutna till Max Planck-sällskapet i Tyskland. De nya rönen offentliggjordes 2021, och i en fransk tvåavsnittsserie på Kunskapskanalen den 28 oktober och 4 november 2022.

Men djurdemokrati är inte helt nytt för forskarna. Det finns inslag av demokrati och jämlikhet även hos schimpanserna fastän de i stort styrs av en muskelstark dominant alfahanne.

Vilken ibland leder andra aggressiva hannar i krig mot grannflocken, erövrar territorium, kidnappar och våldtar honor, och kan begå folkmord. Det låter ju otrevligt bekant för människoöron – Ukraina senast…

Det är annat än de hondominerade, jämställda, relativt fredliga (internt och externt) bonoboerna på motsatta sidan av Kongofloden. Men även de ofta våldsamma schimpanserna har inslag av ”flockokrati” (se primatologen/apforskaren Jane Goodalls böcker).

En alfahanne-schimpans som beter sig aggressivt mot en underordnad hanne, hona eller unge kan stoppas av flockens protestkör, och snopet avsluta attacken. Om två alfahannar slåss om makten kan flocken fälla avgörandet. I ett fall slog en ung pojkspoling skiten ur den gamla erfarna alfagubben – men flocken fortsatte att följa den klokare gammel-alfan…

Alfagubben segrade

Förmänniskorna fortsatte att utvecklas från detta beteendearv av diktatur-hierarki med inslag av demokrati-jämlikhet. Lite som en blandning av schimpanser och bonoboer, men troligen utgör människan ett eget självständigt evolutionärt utvecklingsspår.

Sedan har många forskare sedan länge tänkt sig att vi Homo sapiens med vår intelligens, språk, samarbete, symboliska tänkande, alliansbildande och inte minst jämlika vapeninnehav kunde genomföra en stenålderns jämlikhetsrevolution, och som jägare-samlare skapa ett utopiskt småskaligt ”urjämlikt” ”urdemokratiskt” och ”urkommunistiskt” samhälle.

Vilket med jordbrukets storskalighet och centralstyre återvände till den gamla ärvda hierarkiska samhällsmodellen. Se Christopher Boehms ”Hierarchy in the Forest – The Evolution of Egalitarian Behavior”.

Jämlikt beteende

Så var det också i stort i synen på människans tänkta historia, men arkeologin och andra samhällsämnen går snabbt framåt och ”poolar” sina kunskaper globalt. Se bland annat nyutkomna boken ”Början av allt – en ny historia om mänskligheten”. Den visar att det inte var någon knivskarp gräns mellan jägar-samlar-demokrati och jordbrukets slavfeodala diktatur.

Jägarsamhällen kunde vara ojämlikt hierarkiska, och städer eller ceremoniella samlingsplatser i ett begynnande jordbrukssamhället kunde vara jämlika. Hur man vet det? Bland annat för att bostäder och gravar var lika – inga finare än grannens.

Det är väl så bland de sociala djuren, och speciellt hos människan, att olika blandningar av jämlik (folklig proletär) demokrati, och ojämlik (elitär hierarkisk) diktatur finns med i alla människosinnen och därmed i alla samhällen.

”Urfolk” i Kalahari

Ett bevis för att jägarsamlarsamhället inte var så okomplicerat utopiskt får man om man besöker nutida kvarvarande jägarsamlar-samhällen, som i afrikanska Kalahariöknen (se Lasse Bergs böcker). Där får man kontrollera potentiella maktlystna alfahannetyper med hjälp av skvaller, skämt, kritik, straff, förvisning och dödstraff.

Lusten efter hierarkisk alfa-makt lever kvar i människan. Liksom önskan om jämlikhet. Politik (klass)kamp avgör vilka som segrar. VI anställda eller DOM välbeställda rika storföretagare. Arbetarmakt eller borgarmakt.

Hans Norebrink, arbetarvänster

Läs också del 2

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!