I en artikel om ”Krigshöken Igor Strelkov” i Internationalen nr 30 skriver Per Leander följande om den ryska annekteringen av Krim:
Efter den så kallade Majdan-revolutionen tidigare samma år [2014], då ukrainsknationalistiska och provästliga krafter kom till makten i Kiev, beslutade Ryssland att annektera Krimhalvön där man sedan århundraden hade en rysk flottbas som man inte ville riskera att förlora. (1)
Den ryska annektionen av Krim var knappast OK för att Ryssland sedan länge haft en flottbas där. Halvön hade överförts till Ukraina 1954 och Ryssland hade gått med på Budapestuppgörelsen 1994 som innebar att Ukraina, i utbyte mot att lämna ifrån sig sina kärnvapen, försäkrades om att kärnvapenmakterna (inklusive Ryssland) inte skulle hota med eller använda våld mot Ukrainas territoriella integritet eller politiska självständighet. Ockupationen och annekteringen var ett solklart brott mot denna överenskommelse. (2)
PL fortsätter:
Att majoriteten av befolkningen på? Krim var rysktalande och välkomnade en återförening med Ryssland underlättade Putins beslut.
PL måste här syfta på den folkomröstning som hölls på Krim i mars 2014. Redan omständigheterna under vilka omröstningen hölls bör göra varje kritisk bedömare fundersam. Att hålla en sådan omröstning när det just skett en militärkupp, måste betraktas med stor skepsis. Folkomröstningar som genomförs under sådana förhållanden brukar man anse strida mot folkrätten och den förklarades också ogiltig genom en resolution i FN:s generalförsamling den 27 mars. (3) Och hur troligt är det att invånarna under sådana omständigheter skulle våga rösta nej?
Folkomröstningen på Krim
Låt oss rådfråga vad Richard Sakwa, som i flera avseenden är prorysk, har att säga om detta i sin bok Frontlinje Ukraina? Skriver han reservationslöst att ”majoriteten av befolkningen välkomnade en återförening”? Nej det gör han inte, för det var mer komplicerat än så (s 139):
Folkomröstningen senarelades till den 16 mars och efter mycket debatt om formuleringen kom röstsedeln till slut att bestå av två frågor (återgivna på ryska, ukrainska och tatariska): ”Är du för en återförening av Krim med Ryssland som en del av Ryska federationen?” och ”Är du för att återställa 1992 års konstitution och Krims status som en del av Ukraina?”
Enligt folkomröstningskommissionen deltog 83 procent av de röstberättigade i omröstningen (1 274 096 personer), varav 96,7 procent stödde återförening med Ryssland (1 233 002).
Således tycks 82 procent av Krims totala befolkning ha röstat för. Det fanns inga oberoende västliga observatörer, och omröstningen utsattes därmed oundvikligen för utbredd kritik.
En rapport från Ryska presidentrådet för civilsamhället och mänskliga rättigheter uppskattade senare att valdeltagandet i själva verket bara låg mellan 30 och 50 procent, varav 50-60 procent röstade för sammanslagning med Ryssland, med ett högre valdeltagande på 50-80 procent i Sevastopol, där den överväldigande majoriteten röstade för.
På halvön som helhet röstade således, enligt denna rapport, endast mellan 15 och 30 procent av den totala befolkningen för anslutning till Ryssland. Kiev och tatariska Mejlis, presidiet för det traditionella krimtatariska parlamentet Qurultay, uppmanade väljarna att bojkotta folkomröstningen, och om valdeltagandet sjönk under 50 procent skulle omröstningen automatiskt ha ogiltigförklarats, och majoriteten av tatarerna tycks ha avstått. Det är dock rimligt att anta att en majoritet på Krim skulle ha röstat för union med Ryssland även under perfekta förhållanden, och att röstsiffrorna i Sevastopol skulle ha varit överväldigande. (MF:s kursiv)
Valdeltagandet
Enligt ryska folkomröstningskommissionen skulle således 83% deltagit, varav nära 97% röstat för. Men bara några rader senare får vi veta att enligt en rapport från ”Ryska presidentrådet…” var valdeltagandet i själva verket bara mellan 30% och 50%, varav 50-60% röstade för. Det betyder att enbart mellan 15-30% av befolkningen skulle ha röstat för (och majoriteten av tatarerna hade bojkottat omröstningen).
Ändå skriver Sakwa: ”Det är dock rimligt att anta att en majoritet på Krim skulle ha röstat för union med Ryssland även under perfekta förhållanden, och att röstsiffrorna i Sevastopol skulle ha varit överväldigande.”
Vilka belägg har Sakwa för det? Inga! Det är hans egen subjektiva bedömning. Således har PL inte några ordentliga fakta i ryggen när han skriver att majoriteten ”välkomnade en återförening med Ryssland”. Dessutom förtiger han att det hölls en omröstning i samband med att Ukraina lämnade Sovjetunionen, då en majoritet även på Krim röstade för anslutning till Ukraina.
PL fortsätter:
Samtidigt bröt det ut ett proryskt separatistiskt uppror i Donbass bland delar av den rysktalande befolkningen i östra Ukraina som också? ville ansluta sig till Ryssland. Upproret innefattade alla möjliga grupperingar från nationalister till kommunister och bestod av såväl lokalbefolkning som ditresta ryska medborgare.
Detta kan man också ställa sig frågande till. Vi vet att Moskva tidigt förstod att de omfattande demonstrationerna i Ukraina gjorde att den proryske presidenten Janukovitj riskerade att bli avsatt och att det ryska inflytandet i Ukraina därmed skulle minska radikalt. Därför börjande man redan i december 2013 utarbeta en ”konkret plan för vad man skulle göra med Krim” (Michail Zygar, Männen i Kreml, s 378). Där ingick även planer på uppror i östra Ukraina. Ett memo om detta utarbetades i början av februari. (4) Planerna sattes i verket efter det olympiaden i Sotji hade avslutats.
Upproret i östra Ukraina var inte spontant, utan Moskva uppmuntrade och stödde det redan från början, inklusive med ”frivilliga” (”ditresta ryska medborgare” som PL uttrycker det) och vapen. Den nyligen arresterade ryssen Strelkov/Girkin var en av de ledande upprorsmännen.
Martin F
Fotnoter
- Konflikter om Krim har pågått under årtusenden. Krim annekterades av ryssarna först 1783. Det s k Krimkriget pågick mellan 1853 och 1856 (ett krig som Ryssland förlorade). I december 1917 utropades en självständig republik. Men till slut (1920) segrade Röda armén. För detaljer, se https://sv.wikipedia.org/wiki/Krim
- F ö hade Ryssland redan ett avtal med Ukraina att arrendera flottbasen i Sevastopol på Krim till 2042. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Krim
- Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomröstningen_i_Krim_2014
- Se Early Memo Urged Moscow to Annex Crimea, Report Says (New York Times). I memot stod bl a: ”Vi anser det lämpligt att inleda ett införlivande med Ryssland av regionerna i öst.”
