Pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en höjd. Vid behov släpps vattnet ner och driver turbiner som genererar elektricitet. Tekniken är väl beprövad och har funnits i över 100 år. Ute i Europa används tekniken flitigt men behovet har i Sverige varit lågt. I takt med utbyggnaden av vindkraft och solenergi har dock pumpkraftverk i Sverige åter aktualiserats.
Idag finns det över 175 gigawatt installerad pumpkraftkapacitet i världen, med Kina, Japan och Italien som ledande länder. 2022 ökade kapaciteten med 10,5 gigawatt.
Sverige har visserligen en lång historia av pumpkraft, men det har aldrig funnits många pumpkraftverk. En del av dem har dessutom lagts ner. Nu verkar det dock som om det finns ett intresse för pumpkraft och flera nya projekt är på gång.
De pumpkraftverk som finns är Kymmen, Letten och Eggsjön i Värmland. Nedlagda pumpkraftverk är Sillre i Medelpad och Juktan i Lappland/Västerbotten. Just nu diskuteras också planer på att återställa pumpfunktionen i Juktan. Growsverige nämner också planer på ett pumpkraftverk i Svartälven. Några sådana planer har dock inte gått att bekräfta.
Pumpkraftverk har många fördelar. De är flexibla och kan snabbt reagera på ändrat elbehov. De har också en lång livslängd och kräver relativt lite underhåll och kan hjälpa till att balansera elnätet. En nackdel är att de kräver stora höjdskillnader och vattenreservoarer, vilket kan begränsa var de kan byggas.
I en värld med mer elektricitet från solenergi och vindkraft är pumpkraft dock en viktig del av lösningen.
Pumpkraftverk, skiss.
Artikel inspirerad av artikel på Growsverige.
Läs mer:
- Energilagring – vattenmagasin och vattenkraft
- Mer vindkraft löser visst problemen
- De reglerade älvarna och vattenkraften
Ett svar på “Pumpkraftverk – energilagring med muskler”
Kommentarer är stängda.