Trädgårdsstad istället för villaområden

Hyresgästföreningen (HGF) har lagt fram en rapport som argumenterar för att det borde byggas mer så kallad trädgårdsstad. De vill ha trädgårdsstad istället för villaområden. Med trädgårdsstad menar de stadsdelar som har en tät, låg och blandad bebyggelse. Det kan vara förindustriella stadsmiljöer, vissa typer av täta radhusområden med inslag av flerbostadshus. Stadsbyggnadshistoriskt brukar hus ligga i gatulivet, med entré mot gata. Gatunätet brukarvara sammanhängande och bilda en kvartersstruktur med gårdar,och det brukar finnas tydligt avgränsade parker och naturområden.

De tydligaste trädgårdsstäderna i Göteborg är Kungsladugård, Änggården, Landala egnahem (men definitivt inte Landala vilket HGF skriver i sin rapport)  och delar av Skår i Örgryte. Bagaregården kan vi kanske också räkna dit. Men med den definition som Hyresgästföreningen använder sig av kan även en del äldre områden som började som kåkstäder såsom exempelvis Slottsberget, Ekebäck och Burås räknas dit. De har alla blandad bebyggelse i kvarter.

De tidigare kåkstäderna har idag dessutom många fördelar framför de planerade trädgårdsstäderna och planerad villabebyggelse. Det finns i allmänhet inga begränsande kulturmiljöbestämmelser och inga detaljerade stadsplaner (detaljplaner). Att bygga om hus till flerfamiljshus är därför i de flesta fall lättare i det gamla kåkstäderna. De flesta hus i de områden som startade som oplanerade kåkstäder var en gång flerfamiljshus (minst tvåfamiljshus).

Trädgårdsstadens fördelar

Rapporten beräknar bland annat hur många bostäder som får plats på en viss yta. Beräkningarna visar kvartersstaden överlägsenhet och trädgårdsstadens fördelar gentemot villaområden. På en yta av 63 hektar vilket är marken som behövs för 500 bostäder i ett villaområde så får det teoretiskt sett plats 3 000 bostäder i  en trädgårdsstad, 5 000 bostäder i en modernistisk stad och 11 000 bostäder i en kvartersstad. Med tätare bebyggelser blir det mer service lokalt och minskat behov av bil.

Det finns också enstaka nybyggda trädgårdsstäder i Sverige. Amhults trädgårdsstad i Torslanda, Göteborg, är en.

Arealen mark med bostäder uppgick enligt rapporten till nästan 461 000 hektar år 2020. Småhusmarken utgjorde sammanlagt 92 procent av den totala bostadsmarken. Småhus med permanentbostäder utgjorde 65 procent av bostadsmarken  och fritidshusmark 27 procent. Mark med flerbostadshus upptog åtta procent av den totala bostadsmarken 2020. Den absoluta majoriteten av småhusmarken är knuten till friliggande en- och tvåbostadshus. Övriga fyra procent är knuten till rad- och kedjehus.

I Sverige bor tre procent av befolkningen i trädgårdsstad och 44 procent i villaområden enligt rapporten. Endast två procent av den bebyggda bostadsmarken i Sverige är trädgårdsstad och 78 procent består av villaområden. Bara tre procent av svenska småhusbostäder ligger i trädgårdsstad, 61 procent ligger i villaområden. Sveriges samtliga villaområden upptar enligt rapporten en yta lika stor som Östergötland.

Många felaktigheter i rapporten

Kartan över Göteborg som beskriver hur det ser ut i Göteborg är dock felaktig på flera grundläggande plan. Haga innehåller ingen modernistisk stadsbebyggelse och trädgårdsstaden i Änggården såväl som Slottsskogen, Sahlgrenska sjukhuset och Änggårdens koloniområde är markerade som villaområden. Chalmers är dock markerat som kvartersstad.

Landala egnahem är markerat som modernistiskt område trots att det är trädgårdsstad och kvartersbebyggelse. Toltorpsdalen är markerat som villaområde trots att det är ett gammalt område som startade som kåkstad och idag har blandad bebyggelse och kvartersstruktur. Det är uppenbart att författarna av rapporten har noll koll på Göteborg. Kanske har de lika dålig koll på andra städer men det kan jag inte hävda då jag inte har nån koll där.

Områden som Burås, Fredriksdal och Toltorpsdalen består av flerfamiljshus, tvåfamiljshus, enfamiljsvillor, hyreshus, bostadsrätter, hus med ägarlägenheter, parhus och radhus. De uppfyller alla de kriterier som HGF satt upp för trädgårdsstaden men ändå räknar HGF dem som villaområden. Det finns dock också inslag av modernistisk stadsplanering med funkisbebyggelse och återvändsgränser (det finns också i Kungsladugård och Änggården). Några regelrätta villaområden är det definitivt inte.

Den redovisade typen av misstag gör mig misstänksam mot beräkningarna i rapporten och tyder på att de överskattar villaområdenas andel av bebyggelsen samt underskattat kvartersstaden andel. Bara för att ett område har modernistiska byggnader behöver det inte vara modernistisk stadsplanering utan det kan vara kvartersstad som i Haga eller i Elisedal. De misstag som HGF gjort vad det gäller Göteborg har de säkerligen också gjort i andra städer.

Trädgårdsstad bättre än villamattor

Beräkningarna i HGF:s rapport måste alltså tas med en nypa salt. Men rapportens argumentation för trädgårdsstad istället för villastad håller. Dessutom ger den god argument för kvartersstad istället för modernistisk stadsplanering.

Trädgårdsstad jämfört med villabebyggelse ger bättre service i ett område och det minskar behovet av bilar. Samma fördelar gäller kvartersstad jämfört med modernistisk stadsplanering.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.