Kriminella driver HVB-hem

Kriminella driver HVB-hem. Flera HVB-hem drivs av organiserad och släktbaserad brottslighet. De har gängkriminella bland sina anställda. Detta framgår av en kartläggning av SiS- och HVB-hem som polisen genomfört under 2023. Det är en konsekvens av högerpolitik och privatiseringspolitik.

Mellan januari och november förra året gjorde polisen en genomlysning av de hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS) samt Hem för vård eller boende (HVB). Totalt kom 2 865 rymningar och avvikelser till polisens kännedom. I samband med detta framkom det också att många HVB-hem drivs av organiserad brottslighet. De bemannas ofta också av personer från kriminella nätverk. Så kriminella driver HVB-hem och det kan uppenbart inte vara bra.

– Att upphäva barns grundläggande rättigheter till fri rörlighet och sedan placera dem i inrättningar som inte bara saknar korrekta vårdprogram utan till och med drivs av grovt kriminella är extremt allvarligt. Det här riskerar att göra att vissa barn kommer ut i sämre skick än vad de var i när de placerades på HVB säger Peter Allheim i ett pressmeddelande. Han är kommissarie vid Noa och fortsätter:

– Det är ett misslyckande för hela vården av barnet att barn som i flera fall omhändertagits av myndigheter ändå tillåts att under pågående vård avvika och begå grova våldsbrott som till exempel mord. Brotten kan få livslånga konsekvenser, inte bara för gärningspersonen utan framförallt för brottsoffren. Det är per definition dålig vård av ungas antisociala beteenden.

Rymningar leder till brott

Barn och ungdomar som rymmer från SiS-hem eller avviker från HVB-hem skapar också resurskrävande utmaningar för polisen. Det resulterar ofta i att brott begås av barnen.

– Av 100 avvikelser från barn med antisociala beteenden resulterar 10 i att barnet begår ett nytt grovt brott. För polisens räkning återför vi väldigt många barn där en stor andel kommer från HVB-hem. Därtill lägger vi stora resurser på utredningsarbete och att förhindra planerade brott. Det här är en betydande operativ belastning, och för vår del handlar det om hur vi använder våra resurser, säger Peter Allheim.

Polismyndighetens rapport ”Genomlysning av SIS och HVB-hem” baserar sig på en tidigare sekretessbelagd underrättelserapport. Den syftar till att analysera och medvetandegöra människor och politiker om situationen på SiS- och HVB-hemmen.

– Det går inte att lösa något förrän vi börjar prata om det. Situationen är allvarlig men den går också att vända genom ett antal åtgärder och myndighetssamverkan. Vi har ett samarbete med regeringens särskilda utredare i barn- och ungdomsfrågor, där vi rapporterar vår bild av verkligheten. Vi har också etablerat ett särskilt kontaktnummer till oss på polisen till alla som arbetar på SiS, socialtjänst och HVB-hemmen. Hittills har vi tagit emot över 500 samtal. De problem som vi nu ser går att minska konsekvenserna av med samverkan men det kommer också behövas lagändringar, exempelvis kring sekretess, säger Peter Allheim.

Peter Allheim betonar att även om polisen upptäckt många fall där kriminella etablerat sig i behandlingsvården av utsatta barn och ungdomar, gäller det inte alla HVB-hem.

– Det finns många riktiga hjältar inom kommunerna och HVB-hem som gör ett helt fantastiskt arbete. Men polisen har ett samhällsansvar att informera om den ibland obefintliga prövningen av personalen som anställs, samt bristerna i exempelvis kontrollsystem och tillsyn.

HVB-hem och SIS-hem

HVB-hem (hem för vård eller boende) är en institution inom socialtjänsten som tar emot unga personer för vård eller behandling. Många HVB-hem drivs i privat regi.

SIS-hem är ungdomshem som drivs av den statliga myndigheten Statens institutionsstyrelse där det bedrivs individuellt anpassad tvångsvård och sluten ungdomsvård.

Majoriteten av de intagna på hemmen är barn och unga som omhändertagits enligt LVU (lagen om vård av unga) för exempelvis missbruk. En mindre andel är omhändertagna enligt LSU (lagen om sluten ungdomsvård) efter att ha dömts för brott.

Läs mer om HVB-hem