I USA var mordfrekvensen 6,4 år 2022, dvs 6,4 mord per 100 000 invånare. Samma år var den i Sverige var den 1,1. I Chicago, som socialdemokraten Magdalena Andersson i en debattartikel i Expressen tar som exempel på hur bra US-amerikansk gänglagstiftning är, var mordfrekvensen 26,1.
Jag har svårt att se den US-amerikanska lagstiftningen eller situationen i Chicago som ett bra exempel eller en bra förebild för Sverige. Till och med i de lugnaste områden i Chicago är mordfrekvensen betydligt högre än i Sverige. US-amerikansk gänglagstiftning framstår klart och tydligt som nåt helt meningslöst för Sverige att apa efter.
Det är uppenbart att Magdalena Andersson snackar skit när hon tycker att USA:s lagar mot gängkriminalitet är bra. Vi behöver inga lagar från USA och trots att vi haft en ökning av antalet gängmord fram till och med 2023 har inte antalet mord som helhet ökat. Och vill Andersson och sossarna komma åt gängens möjligheter finns mycket bättre, effektivare och enklare metoder att minska gängen än att införa nya repressiva lagar.
Fyra enkla åtgärder för att slå mot gängen
- Avprivatisera vård, skola och omsorg. Det skulle ta bort gängens möjligheter att tjäna pengar på statliga bidrag till vårdinrättningar de driver. Dessutom skulle det försvåra rekryteringen.
- Återreglera byggmarknaden. Förbjud underleverantörer i fler än 2 led. Det skulle minska gängens möjligheter att tjäna pengar på svartjobb och fiffel i byggbranschen samt minska antalet arbetsolyckor.
- Avkriminalisera eget bruk av narkotika och innehav för eget bruk av narkotika. Det skulle minska gängens möjligheter att tjäna pengar på narkotika och effektivisera polisen. Detta då polisen, rättsväsendet och kriminalvården istället för att ägna en massa tid och resurser åt personer som inte är kriminella skulle kunna ägan sin tid och sina resurser åt grova brottslingar som exempelvis gängkriminella.
- Legalisera cannabis. Det skulle minska gängens inkomster och minska deras möjligheter att rekrytera. Dessutom skulle det frigöra resurser för polisen rättsväsendet och kriminalvården som istället skulle kunna användas att bekämpa grov brottslighet.
4 enkla och billiga åtgärder som skulle ge betydligt bättre resultat än de Rico-lagar Magdalena Andersson drömmer om. Istället för föröka titta bortom horisonten går det med enkla medel att minska gängens inkomster och gängens möjligheter att rekrytera genom att hålla blicken fäst på hemmafronten, det enkla och det lokala. Istället för skitsnack i en artikel i DN borde sossarna ägna sig åt åtgärder som kan genomföras här och nu. Och med bättre resultat än några US-amerikanska importlagar. Att går över ån för att hämta vatten är sällan nåt bra.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Brottslighetens grundorsaker ligger knappast i brottsobjekten. Den amerikanska maffian försvann inte då alkoholförbudet upphävdes, den sökte sig nya vägar. Att bank- och värdetransportrån i det närmaste upphört då brottsobjektet kontanter numera förekommer i mycket liten omfattning innebar ”stöld av pengar” upphört. Istället har bedrägerier ökat i omfattning. Vissa av dessa är fortfarande relaterade till banker dör mediokra digitala säkerhetssystem öppnar nya möjligheter. Att ”kapa” företags och organisationers IT-system och utpressa och tillskansa sig pengar för att återställa är ett annat exempel. Och så lär det fortsätta, när en möjlighet begränsas uppkommer nya, innovationskraften i dessa avseenden är betydande och förefaller att vara aldrig sinande.
Visst bör vi och skall vi ta bort uppenbara brottsobjekt men den som menar att borttagande av brottsobjekt skulle vara lösningen med stort L kommer, enligt min bestämda uppfattning, att bli besviken. Här talar historien sitt mycket tydliga språk.
Gängbrottslighet som företeelse, oavsett om den finns i Sverige, USA eller något annat land, handlar ytterst om grupper av människor som är socioekonomiskt marginaliserade och där en viss andel av dessa grupper löper avsevärd risk att hamna i brottslighet. Så länge grundorsaken består, marginalisering/exkludering, kommer problemet att finnas kvar och nya brottsobjekt exploateras. Så har det, som sagt, varit historien igenom, det finns inga enkla lösningar på detta dilemma.
Jag håller med dig i grunden. Men avprivatisering och återregleringen är en del av den politisk som behövs för öka jämlikhet och mindre marginalisering. Att minska möjligheterna till brott är också en del av vägen dit. Sen behövs det också mycket mer, bostadsbyggaande, återupprättande av de sociala välfärdssystemen, skattehöjningar för rika och minskade bidrag till rika med mera.
Jag ser brottsligheten som en spegel av samhället i stort där vi kan läsa av socioekonomi, missbruksproblematik (till en del men absolut inte helt relaterat till socioekonomi), samhällets förmåga att ta hand om människor med olika slag av psykiska sjukdomar och störningar, o.s.v. o.s.v. Det är i detta mitt intresse för brottslighet alltid haft sin grund.
Politiker, och då oavsett var de befinner sig på den politiska skalan, har alltid haft en förkärlek för enkla lösningar. Att samhället är oerhört komplext med en i det närmaste oändlig mängd korsberoenden och motverkande krafter vill man inte riktigt kännas vid. Magdalena Andersson står i begrepp att lägga grunden för en valrörelse och då är det förstås både enkelt och ”kostnadseffektivt” att haka på något hon uppenbarligen plockat upp under in resa till landet i väster. Medieintresset för USA, relaterat till det förestående presidentvalet, finns där varför det också finns en aspekt av kommunikationsstrategi som vägs in när Andersson formulerar sina budskap. Att det hela sedan kanske inte är alldeles genomtänkt, vilket du pekar på i din artikel, är en annan sak …
Visst skall vi på alla sätt, också kortsiktigt, försöka minska brottsligheten även om vi samtidigt måste vi inse att möjligheterna är begränsade just på grund av de bakomliggande grundorsakerna. Så länge inte de bakomliggande grundorsakerna adresseras så länge kommer problemen att bestå. Dessvärre finns inga enkla och snabba lösningar då den exkludering som uppstått skapat strukturer som knappas bryts upp från en dag till en annan. Att få tillstånd en varaktig förändring kommer kräva decennier och dessvärre har denna förändringsresa ännu inte tagit sin början.
Jag har inga större invändningar mot 3 av de konkreta åtgärder du nämner men när det gäller den fjärde, legalisering av cannabis, går våra åsikter mycket långt isär då jag anser att ökat tillgänglighet, vilket det mesta av vetenskaplig evidens visar, leder till ökat missbruk, varför det enligt min bestämda uppfattning är helt fel väg att gå.