Hårdare straff ger inte minskad brottslighet

Hårdare straff ger inte minskad brottslighet. Under lång tid har kriminalpolitiken dominerats av upprepade krav på hårdare straff för alla möjliga brott. Lagstiftningen har stadig skärpst hela tiden. Men nån större betydelse för nivån på brottsligheten har det inte haft. I själva verket har det inte haft någon betydelse förutom att det lett till att det blivit allt fler unga mördare och fulla fängelser.

Brottsligheten har inte minskat på grund av de hårdare straffen. Inte utöver den minskning som stadigt pågått sen 1990-talet på grund av minskat antal unga och minskat bruk av alkohol. Det finns heller ingen som helst forskning som visar att hårda straff minskar brottsligheten. Den enda effekt som forskningen kunnat visa på är att hårdare straff leder till inskolning i brott och att allt färre unga människor slutar med brott. Hårdare straff för unga förstäker ungas kriminella identitet. Det leder därför till mer brottslighet.

Det är också klarlagt i forskningen att det bästa sättet för att få en ung person att sluta med brott är att inte straffa personen alls. Om två personer begår samma brott men bara en döms är chansen mycket större för att den ostraffade personen slutar med brott än att den straffade personen gör det.

Dyr kriminalvård men ingen minskad brottslighet

USA som har en mycket hård och repressiv lagstiftning är också ett tydligt exempel på att hårdare straff inte ger lägre brottslighet. Men däremot ger det en dyr kriminalvård då fängelserna blir överfulla.

Svenska fängelser är dessutom fyllda med unga människor som dömts för ringa narkotikabrott (dvs eget bruk av och innehav för eget bruk av narkotika). Det handlar om personer som i de flesta fall inte är kriminella men där många blir kriminella efter tiden i fängelse. Fängelsestraffen blir en inskolning i brott och de allt hårdare straffen för unga personer innebär i längden en ökad brottslighet:

– Trots att den kriminalpolitiska utvecklingen med hårdare straff pågått under femton år är det ingen som visat att dessa åtgärder haft några positiva effekter. När det gäller införandet av hårdare straff för exempelvis unga visar forskningen att det snarare riskerar att förstärka deras kriminella identitet och leda till mer brottslighet, säger Tova Bennet.

Att befinna sig i en miljö med andra brottslingar är ett exempel på något som i sig kan förstärka den kriminella identiteten.

Internationella studier, särskilt från USA, som länge haft en mycket repressiv kriminalpolitik, visar att strängare lagstiftning inte resulterat i långsiktigt lägre brottslighet. Det har däremot resulterat i överfulla fängelser.

– I USA kan vi se hur pendeln har börjat svänga tillbaka. Många ifrågasätter den här utvecklingen på olika sätt och konstaterar att hårdare straff inte verkar leda till önskade effekter. Fokus hamnar då på andra åtgärder som också finns i statens verktygslåda, kriminalpolitik är mycket mer än endast straffpolitik, säger Tova Bennet.

Hårdare straff är alltså dålig kriminalpolitik och leder inte till minskad brottslighet. Vilket ju borde vara meningen med kriminalpolitiken.

Läs mer:

• Målet med kriminalpolitiken måste vara att minska brottsligheten
• Hårdare straff minskar inte brottsligheten
• Hårdare straff är ingen framkomlig väg och det gäller också för sexbrott
• Kontraproduktivt med hårdare straff för unga
• Hårdare tag och hårdare straff är kontraproduktivt
• Det är inte rimligt med hårdare straff