Tynger gammal infrastruktur ner oss? För sexti år sen skrev den rysk-amerikanske ekonomen Alexander Gerschenkron en bok som blev klassisk: Economic Backwardness in Historical Perspective. Den försökte bland annat beskriva den snabba industrialiseringen av Ryssland/Sovjetunionen, och därmed också indirekt varför t.ex. Tyskland och USA snabbt blev så mycket modernare än UK i slutet av 1800-talet. Gerschenkron ansåg det bero på att dessa länder tidigare var outvecklade och att de därför slapp en massa föråldrad utrustning utan kunde bygga upp det bästa nya från noll.
Nu tycks historien upprepas, och den som sitter i den engelska situationen är vi.
Först energisidan. Medan USA försöker krama de sista dropparna ur sin gamla kol- och oljeekonomi, och Sverige förlitar sig till kärnkraft som är det dyraste som finns investerar Kina huvudsakligen i solpaneler och vindturbiner. Vi kan just nu bortse från klimateffekten av detta och istället fokusera på ekonomin – eftersom Kinas energiförsörjning kommer att bli så fantastiskt mycket billigare än vår kommer deras industri att fortsätta dra ifrån.
Och varför beter vi oss då på det här konservativa och självbesegrande viset? Varför fortsätter vi att använda dyr energi istället för billig? Brett Christophers menar att det är våra gamla investeringar som tynger ner oss – det hjälper inte att sol och vind är nästan gratis, våra gamla infrastrukturer, legala och tekniska, är anpassade till kol, olja och kärnkraft, så vi sitter där. I alla fall så länge vi förlitar oss på att marknaden ska rädda oss, och vägrar ta politiska initiativ för att ersätta den gamla infrastrukturen med ny.
Jag återkommer till den boken i en senare post.
Kina
Men även i annat är kineserna fria att ta till nya grepp utan gamla infrastrukturer som tynger. Alla känner till deras höghastighetsjärnvägar som bildar ett mycket större och tätare nät än Europas (för att inte tala om USAs), och dessutom i allmänhet är snabbare. Praktiskt taget alla är byggda för över 270 km/h medan detta är ovanligt i andra europeiska länder än Frankrike, Spanien och i någon mån Italien.
Dessutom har de börjat leverera varor med drönare. De slipper alltså bygga dyra motorvägar för distributionstrafikens skull. Även här sitter vi fast i det gamla.
Det finns förstås baksidor av det här, t.ex. att kineser tycks bli totalt uppknutna till vad deras smartphones berättar för dem och struntar i att använda sitt omdöme. Men det har vi ju kommit långt med här också.
Det hjälper förstås att Kina inte har överinvesterat i gammalt – men de förlitar sig inte heller på att ”marknaden” ska göra jobbet åt dem. Nationella, regionala och lokala regeringar tar ekonomiska initiativ själva. Det är inget vi kan förvänta oss av europeiska och amerikanska regeringar, vare sig de är centrister som betraktar marknaden som helig eller extremhöger som söker sig tillbaka till sociala relationer från forntiden – och uppenbarligen gärna väljer passande teknologi till detta.
Eller som Jack Goldstone formulerade det apropå guldåldrar i världshistorien, som följdes av kollapser: ”Många samhällen har efter stora utmaningar eller kollapser genomgått en konservativ återuppbyggnad som innebär ökad anpassning till tidigare praxis och avskärmning från yttre inflytanden.”
Sådana konservativa återuppbyggnader brukar leda till ökad fattigdom för den stora majoriteten.
Jan Wiklund
Ursprungligen publicerat på bloggen Gemensam.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.