Vad har dom fått fem procent från?

Det finns mycket att säga om Natobeslutet om 5 procent av medlemsländernas BNP till militären. Jag har tidigare påpekat kortsiktigheten i det; ett lands styrka mäts i dess industriella förmåga och ju mer man lägger på militär desto större blir den ”skyddsränta” näringslivet tvingas betala, och desto mindre finns det kvar att investera. Och desto fattigare och svagare blir landet. Läs mer …

Mordisk moralism

Det verkar anmärkningsvärt enkelt att övertyga dagens yngre generation om att världen är uppdelad i gott och ont och att det är vår plikt att bekämpa det onda, även om det kostar tusentals, om inte miljoner, människoliv – för ”rättvisans” skull. Man kan fråga sig om dagens gröna skulle ha motsatt sig Vietnamkriget – ett av de mest meningslösa massmorden i mänsklighetens historia.” Läs mer …

Efter en generation av ignorans är det inte lätt att ändra sig

Det mest slående i Robert Wades bok Governing the market från 1989 är inledningskapitlet, och förordet från 2002. Boken handlar om hur Taiwan, och i någon liten mån Sydkorea, industrialiserades genom en statlig styrning väl så stark (om än inte så petigt detaljerad) som den sovjetiska. Läs mer …

Det etablerade näringslivet är för konservativt

”Den gamla goda tiden då hela Sverige var en enda leve kung Oskar-idyll” sjöng Povel Ramel, och för de yngre av oss kan meddelas att sången var en satir över hur den dryge överklassaren herr Patrik anser bristen på is till punschen vara ett större problem än fattigfolkets nöd och död. Läs mer …

Militär upprustning gör oss mer osäkra

Över hela det politiska fältet, från SD till V, är politikerna eniga om militär upprustning. Man talar om tre, kanske fem procent av BNP, av vilket det senare ligger närmare 20 procent av statsbudgeten. Större andel har det inte varit sen andra världskriget. Läs mer …

Alla misslyckanden beror på dåliga rutiner

Alla misslyckanden beror på dåliga rutiner. Det var nog alldeles rätt att ingen bankdirektör behövde krypa in i kurran efter finanskrisen, trots all den skada den vållade. Det var ingens individuella fel, det var en hop rutiner som löpte amok. Den som säger detta är Dan Davies i boken The unaccountability machine, ungefär Ansvarsfrånskrivningsmaskinen. Läs mer …

Om hur de producerande storföretagen förlorade sin makt

Mitt förra inlägg om industrikapitalismen avslutades med att den produktiva kapitalismen, den som la ner sitt krut på att organisera produktion istället för att spekulera i egendom, bar inom sig fröet till sin urartning. Alfred Chandler, som hade levererat tankarna till den posten, hade också en uppfattning (redan 1990) om hur detta gick till. Läs mer …

Även industrikapitalismen hade sina problem

Masskonsumtionssamhället var en skapelse av storbolagen. Det krävdes förstås massmobilisering av i första hand arbetarrörelser för att göra det realistiskt, mot ett många gånger våldsamt motstånd från storbolagen själva. Men initiativet låg helt hos Singer, McCormick, Standard Oil, US Steel och deras gelikar. Läs mer …

Investeringar i vapen är vad Borgerskapet kan tänka sig

Krigstrummorna mullrar i EU, säger skuldavskrivningsaktivisten m.m. Éric Toussaint tillsammans med två EU-parlamentariker. Och så är det, även om artikelförfattarna gör det lite enkelt för sig när de ska förklara varför. På något vis verkar det som det är nyliberalismens allmänna ondska som bär skulden. Läs mer …

Kjell Östberg om socialdemokratins undergång

Kjell Östberg om socialdemokratins undergång. Vad som var bra i Sverige var byggt av folkrörelser, men det socialdemokratiska partiet förstörde det, säger Andreas Malm i baksidestexten till Kjell Östbergs bok The rise and fall of Swedish social democracy. Och det stämmer ju överens med som sägs på Folkrörelser.org. Men kan det beläggas av Östbergs bok? Läs mer …

Vad står i vägen för lyckan?

Vi här uppe vid Nordatlanten har blivit dubbelt så rika sen 1970 – men inte lyckligare. Såväl objektiva mått på lyckonivån som drogmissbruk, självmord, våld, psykisk sjukdom och serotoninhalt i hjärnan som människors självskattning har förblivit ungefär konstant Läs mer …

Stadsbyggande – inga städer har byggts av folkliga resningar

Göran Therborns bok Cities of power lämnar en egendomlig otillfredsställelse efter sig. I synnerhet kapitlet People rising. Inget fel på beskrivningen av hur städer ser ut efter att dessa folkliga resningar har ägt rum, men hur har det blivit som det blev? Läs mer …

Europas industrialisering skapades av statliga ingrepp

Att Europa (och dess avläggare) blev rika medan världen i övrigt blev fattig från ungefär 1800 och framåt berodde på att industrialiseringen först ägde rum i Europa. Och att den kom igång just där just då berodde på att det fanns ytligt och därför billigt kol nära transportleder. Läs mer …