Tornedalingar – en splittrad minoritet

Publicerad denFörfattareAnders_S

Tornedalingar – en splittrad minoritet. Tornedalingar de människor som talar eller har talat språket meänkieli eller tornedalska som ju egentligen är en finsk dialekt. Eller så är det de människor som bor i Tornedalen. Eller kanske bara de människor som bor i eller härstammar från Tornedalen och som har ett finsktalande ursprung. Det är faktiskt lite oklart vad som menas. Historiskt har det vanliga varit att de som talar eller har talat en finsk dialekt i Tornedalen och områden däromkring kallades finnar.

Tornedalingarnas flagga

Tornedalingarnas flagga

De finsktalande kom till Tornedalen senast under 1100-talet och var jordbruk til skillnad från samerna som var djurskötande nomader, jägare och samlare. Idag är det troligen också så att de flesta medlemmar i de så kallade koncessionssamebyarna är tornedalingar och inte samer.

Många människor i Tornedalen kallar sig själva tornionlaaksolainen  på meänkieli. Vanligare är dock förmodligen meänmaalaiset, Finland kallas bosatta i Lappland där Tornedalen ingår för lappalainen om de inte är samer. En annan benämning är peräpohjolaiset (nordbottningar) för befolkningen i området Nordbotten (finska: Peräpohjola), som omfattar en stor del av finska Tornedalen. Den finska beteckningen för svenska tornedalingar är länsipohjalaiset (västbottningar). I Kiruna kommun finns det också en del som kallar sig för lantalaiset eller kväner. De tre grupperna anser sig vara olika folk med olika historia men de talar olika dialekter av samma språk, meänkieli. Meänkieli är i alla fall ett erkänt minoritetsspråk i Sverige vid sidan av finska, samiska (5 olika språk), romani och jiddisch.

Meänkieli

Efter 1809 då Finland skiljdes från Sverige fick meänkieli sö småningom skillnader gentemot språket på den finska sidan av Tornedalen. Det språk som talas idag har påverkats mycket mer av svenskan än vad tornedalsfinskan i Finland påverkats. Meänkieli har dessutom behållit många fler åldedomliga drag är dialekten i Finlands del av Tornedalen liksom finskan i FInland rent generellt.. I slutet av 1800-talet förbjöds männiksor att prata finska/meänkieli i Tornedalen och språket bekämpade shprt i återkommande försvenkningskampanjer. Språkförbudet upphörde formellt 1957 men folks bruk av meänkieli forsatte att bekämpas av de svenska myndigheterna.

Meänkieli talas främst i kommunerna Pajala, Haparanda, Övertorneå samt Kiruna och Gällivare. I de två sistnämnda kommunerna talas språket huvudsakligen på landsbygden, medan svenskan har en starkare ställning i tätorterna. Språket är sedan tidigt 1950-tal, när den stora utflyttningen började, relativt väl representerat i Luleå, Stockholm, Umeå och andra orter där många tornedalingar slog sig ned. I finska Tornedalen är meänkieli en finsk dialekt bland övriga dialekter i Finland, men har på senare tid fått ökad status på grund av att meänkieli har status som minoritetsspråk på den västra sidan om gränsälvarna.

Cirka 70 000 personer beräknas tala meänkieli (varav 25 000–40 000 personer i Norrbotten) men 150 000 personer i Sverige anses förstå språket. I den senare gruppen ingår många personer födda i finska Lappland. Tornedalingar är i konkurrens med romer den nästa största nationella minoriteten i Sverige.

Kväner
Kvänernas flagga

Kvänernas flagga

En grupp av de meänkileli-talande i Sverige kallar sig för kväner och de vill bli erkädne som en egen nationell minoritet. Även i Norge finns det personer som kallar sig kväner. Det finns flera föreningar som driver det aktuella kravet och de har ocks tagit fram en egen flagga. Gruppen menar att de härstammr fån de kväner som omnämns i flera äldre historiska verk om Nordkalotten.

Vilka kvänerna egentligen var vet ingen men de antas ha varit finsktalande jägare, fiskare och handelsmän som konkurrerade med samer och jordbrukare. På 1700-talet började begreppet dock användas om jordbrukare i norra Norge som talade finska. En del av dem var dock också samer som gått över till jordbruk. I Norge kallas deras språk numera för kainun kieli (på svenska kvänska).

Lantalaiset

Lantalaiset anser att de är ättlingar till tidigare fisnktalande renskötare, samlare, fiskare och jägare som gick över till jordbruk som en fäljd av den svenska statens politik. Finsktalande och svensktalande gavs rätt till jordbruksmark på områden som inte nyttajdes av samerna för renbete. Lantalaises språk skiljer sig något från tornedalingars meänkieli och kvänska. Alla tre dialekterna är i praktiken också dialekter av finska.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.