Elbilar utgör mer än en fjärdedel av alla nya bilar i världen. Elbilar utgör över 25 procent av all global bilförsäljning under 2025. Detta enligt en ny rapport från tankesmedjan Ember. Tillväxtmarknader i Sydostasien och Latinamerika driver ökningen.
År 2019 hade bara fyra länder – alla i Europa – nått en elbilsandel över 10 procent. I dag har 39 länder passerat den nivån, varav tolv utanför Europa. Kina passerar 50 procent för första gången och står för nära två tredjedelar av all global elbilsförsäljning.
Sydostasien har gått om traditionella bilmarknader
Vietnam har fördubblat sin elbilsandel sedan 2024 och når nära 40 procent – högre än både Storbritannien och EU. Thailand har nått 20 procent, upp från 1 procent 2019. Singapore ligger över 40 procent. Dessa länder har alla passerat EU:s genomsnitt. Så sent som 2021 låg Vietnams elbilsandel under 0,05 procent.
Indonesien når 15 procent och har därmed passerat USA. Indien, Mexiko och Brasilien har alla högre andelar än Japan, där försäljningen legat stilla på runt 3 procent sedan 2022.
I Latinamerika sticker Uruguay ut med 27 procent, i nivå med EU. Costa Rica ligger på 17 procent. Brasilien och Colombia närmar sig 10 procent.
Stödjande politik gör snabba uppväxlingar möjliga
Turkiet har infört skattelättnader och lockat tillverkare som BYD att bygga fabriker. Indonesien sänkte moms på elbilar med krav på lokal produktion, och sju tillverkare har åtagit sig att bygga fabriker där till 2026. Vietnamesiska VinFast byggde först upp ett eget laddnätverk och sålde till taxibolag innan de vände sig till konsumenter – tre fjärdedelar av årets försäljning går direkt till privatpersoner. Världsbanken uppskattar att elbilsindustrin kan skapa 6,5 miljoner jobb i Vietnam till 2050.
Etiopien förbjöd import av bensin- och dieselbilar 2024 och nådde 60 procents elbilsandel samma år. Nepal når 76 procent. Båda länderna har stor vattenkraft och högt beroende av importerade fossila bränslen.
Utvecklingen i USA och Kanada går åt motsatt håll. Trump-administrationen tog bort den federala skattekredit på upp till 7 500 dollar som uppmuntrade elbilsköp, och i Kanada tog stödprogrammet slut i januari 2025.
Kinesiska elbilar fyller gapet i nya marknader. Sedan juli 2023 har nästan all ökning av Kinas elbilsexport gått till länder utanför OECD – värdet har nästan tredubblats. Brasilien, Mexiko, Förenade Arabemiraten och Indonesien är bland de tio största mottagarna.
BYD är nu världens största elbilstillverkare
Det kinesiska bolaget BYD sålde 2,26 miljoner elbilar globalt 2025, upp 28 procent från året innan. Tesla sålde 1,64 miljoner, en minskning med 9 procent. Borttagandet av amerikanska skattesubventioner drabbade Tesla hårt – försäljningen föll 16 procent under fjärde kvartalet. Teslas försäljning toppade redan 2023, trots att den globala elbilsmarknaden växte kraftigt därefter.
Elbilar minskar beroendet av fossila bränslen även i länder där elektricitet produceras med kol och gas. En elbil använder ungefär tre gånger mer av energin än en bensinbil. I Brasilien, med nästan helt fri elproduktion, innebär en elbil 90 procent lägre fossilanvändning. I Indonesien, där elproduktionen domineras av fossila bränslen, minskar fossilanvändningen ändå med nära 50 procent.
Vad har det för betydelse
Antagandet att global elbilsförsäljning skulle stanna av utanför Europa och Kina visar sig redan vara felaktigt. Tillväxtmarknader kommer att stå för majoriteten av världens nya bilar fram till 2050. Länder som satsar på laddinfrastruktur och stödåtgärder idag avgör hur snabbt uppväxlingen fortsätter – och hur snabbt oljeberoendet minskar.
Growsverige
Tidigare publicerat på Growsverige. Formatet anpassat till publicering här. Bilden i toppen på en BYD tagen av Mateusmatsuda i Brasilien och publicerad med licensen CC-BY 4.0.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Elbilar har nog högre effektivitet än bensinbilar, men strängt taget är det mesta av biltrafiken rent energislöseri.
Dit hör uppenbart pendling i städer, t.ex. Städer uppstod för att folk som deltog i arbetsdelning skulle ha nära till varandra och kunna dela på arbetet. Men under hela 1900-talet har städerna glesats ut vilket både har gynnat biltrafik och gynnats av biltrafik. Det som främst har skyndat på processen är markspekulation – kan man köpa billig perifer mark och bygga på den ökar man värdet på den snabbare än på något annat känt vis.
Men det skulle inte gå utan biltrafik.
Fed, USAs centralbank, räknade ut att ju glesare stad desto sämre ekonomisk utveckling (Jaison Abel m.fl: Productivity and the density of human capital, 2010). 4 procent sämre varje gång stans yta per invånare fördubblas – och t.ex. Gävle har 14-dubblat ytan per invånare under 1900-talet. Andra undersökningar (som Abel m.fl. hänvisar till) menar att 4 % är för lågt och föreslår 6 %.
Elbilar istället för tätare städer och bättre kollektivtrafik är vad David Graeber i sin bok Bullshit jobs kallar duct tapers, ungefär rörtejpare. Dvs folk som finns där för att lite hafsigt och tillfälligt om och om igen lösa problem som borde kunna lösas en gång för alla på ett bättre vis.
Elbilar är naturligtvis inte det bästa. Men var hela bilparken i Sverige elektrisk skulle utsläppen av växthusgaser i Sverige från fossila bränslen nästan helt försvinna. Så det är ju en förbättring.
När det gäller glesa städer verkar den uträkningen inte stämma. Göteborg har haft en bättre ekonomisk utveckling än nästan alla andra städer i Sverige. Och Göteborg är vad jag förstår en av Sveriges glesaste städer. Idag är det Sveriges ekonomiska huvudstad förutom att företagen inte har sina huvudkontor här.
Stockholm är förstås också glest så det förslår, nästan amerikansk standard. Liksom praktiskt taget alla svenska städer.
Men de små räknas inte. Enligt Saskia Sassen (se https://gemensam.wordpress.com/2016/03/14/stockholms-vaxande-rikedom-ar-till-stor-del-parasitar/) bryr sig finansbranschen bara om storstäder. Och den är i princip det enda som växer numera.
Så jag antar att stora och finanstunga städer bara kan jämföras med varandra enligt Feds metod, och små produktionstunga städer med varandra. Fed la in varenda USA-stad i sitt schema.
Det verkar ju rimligt.