Recension av fredsklassikern ”Krig är ett bedrägeri” , utgiven av Nordpolen Förlag.

Med rätta är världsopinionen idag upprörd över Israels och Rysslands krig, våld, och ockupationspolitik mot respektive Palestina och Ukraina. Bosättarfördrivning av palestinier på Västbanken, och förryskning av ukrainare i de ryskockuperade områdena i sydöstra Ukraina.

Det är lätt att glömma att USA förblir världens militärt starkaste land, den globala maffiakungen på vår planet. Än dröjer det innan 500 år av västerländsk dominans av världen ersätts av Asien som ”the new sheriff in town”.

Detta sagt för att inte tro att USA blivit ”the good guys” som stödjer frihetskampen i Ukraina, och fredskampen för Gaza. De har som ledande supermakt alltid nationalsjälviska baktankar.

Självisk supermakt

En påminnelse om USA:s inrotade imperialism är därför påkallad för främst de som kanske inte upplevde Vietnamkriget 1965 – 1975. Och det är bara ett av många nykoloniala krig som jänkarna har fört i Asien, Afrika och Latinamerika (ibland via ombud).

Vem då mest lämpad att avslöja USA:s fula knep och krig än den hyllade och dekorerade marinkårsgeneralen Smedley D. Butler. Ständigt på plats vid utlandskrigens frontlinjers. Konsekvent lojal med alla sina skadade krigsveteraner, som när dessa en tid fråntogs pensioner och bonusar. Demokratins och konstitutionens benhårda försvarare.

Och omutbar: 1-procent-överklassen och Wall Street-börsfolket i USA oroade de sig över presidents Roosevelts välfärdspolitik som varande ”smygsocialism”. De högerextrema i USA skickade då folk som kollade hur fascisterna i Italien och nazisterna i Tyskland använde krigsveteranerna som kanonmat i den politiska kampen.

Fascism i USA

Ett liknande upplägg som fascistledaren Mussolinis och många krigsveteraners ”Marsch mot Rom”, med målet makt, statskupp och diktatur – så tänkte sig de amerikanska fascisterna skulle ske också i USA. Med presidenten kvar som en demokratisk nickedocka som dolde maktmännen i skuggornas auktoritära djupa stat.

Och vem skulle då leda de lurade stödutlovade krigsveteranerna att marschera mot Washington, för vad som i praktiken var en rikemans-elitistisk fascistisk statskupp maskerad som ”en förbättring av demokratin”. Jo, krigsveteranernas favorit Smedley Butler förstås.

Men han bara spelade med, och tackade nej till alla mutförsöken, för att sedan avslöja demokratifienderna inför den amerikanska kongressen. De medgav ”i sin slutrapport 1935 att statskuppsplanerna hade varit verkliga – varefter utredningen lades ner.” (=enligt översättaren Anton Dilber)?

Jämför denna okända konservativa statskupp med Trumps ökända konservativa statskupp. Se hur fascismens barnbarn växer i världen igen. Se hur de uppsnofsade högerextrema mörkermännen kryper fram ur råtthålen från 30-talet och andra världskriget.

Smedley hyste inga illusioner om de rikas tro på demokrati och patriotism (läs och lär, säger jag!). Under trettiotalet fördömde han bankernas och vapenindustrins profiter och krigshets.

En retoriskt genial idé var att krig skulle begränsas till endast försvar av USA. Och eventuella utlandskrig skulle enbart beslutas av de unga pojkar som personligen skulle riskera lem och liv i strid! De skulle knappast vilja riskera livet för att rädda amerikanska investeringar utomlands (= krigens verkliga syfte bakom den patriotiska fernissan).

General för fred

En general som utrikes krigsmotståndare alltså. En kompromisslös anhängare av folkets demokrati, inte storbolagens plutokrati (rikemansstyre).

Men mest berömd är ”folkgeneralen” Smedley för sin rakryggade anti-imperialism – alltså mot USA:s krig utomlands till försvar för den amerikanska kapitalismens profiter i fattiga länder. Detta sedan han djupt ångrat sitt yrkeslivs omoraliska krig för att skydda USA-elitens utlandsinvesteringar.

Då satt han på första bänkraden som ledande utförare av den amerikanska överklassens våld, krig och ockupation av länderna i Latinamerika och Stilla havet. Vinst under täckmantel av nationalism. En trovärdigare avslöjare av USA-elitens hycklande fulspel går inte att finna. Som han själv skriver:

”Kapitalismens tjänare”

”Jag var i aktiv tjänst i 33 år och 4 månader… och under den tiden verkade jag för det mesta som en högklassig torped för storföretagen, för Wall Street och för bankirerna. Jag var kort sagt en gangster i kapitalismens tjänst… Jag hjälpte till med våldtäkten av ett halvdussin centralamerikanska republiker för Wall Streets räkning… När jag blickar tillbaka tänker jag att jag nog hade kunnat ge Al Capone några tips. Det bästa han lyckades med var att bedriva sin gangsterverksamhet i tre stadsdistrikt. Vi i marinkåren bedrev våra på tre kontinenter”.

Retur fascism?

En måsteläsning. Lättläst. Konkret. Detaljmålande. Bra att den finns på svenska (tillsammans med andra texter). Wallraffs-avslöjande av den dåtida imperialismens krig direkt från militärtoppen.

Samma wallraffande om delar av de borgerligas trettiotals-protofascism – när demokratin hotar pengarna är det inte vinsten som ger vika, utan kanske demokratin som nedmonteras. Som alltså hotade USA på 30-talet, och kanske igen om Trump vinner valet i höst.

Men å andra sidan finns det många exempel i världen där demokratin genomförts med fredliga medel trots motstånd från borgarklassen. Som i och för sig skrämdes av hotande revolution – i Sverige och i många andra delar av Europa.

Faran med detta är att det i kris-situationer som på 30-talet uppkommer en rädsla för att motståndarsidan ska använda politiskt våld (som ju skedde).

Därför tänker än idag en mindre del politiskt intresserade på såväl höger- som vänstersidan att ”bättre att förekomma än förekommas”. Bättre ta till våld före fiendesidan kan tanken vara i både nationskrig och inbördeskrig.

Något att fundera över nu när den högerextrema nationalismen närmar sig makten i Europa och USA. Hur undvika en ny omgång västerländsk fascism?

Hans Norebrink

Kommentarer

Nordpolen Förlag 2014, innan 1935

En vän till Smedley Butler (namn ej nämnt) åkte en gång bil med Mussolini då denne körde över och krossade ett barn – och körde vidare. ”Det var bara ett liv, sa han till min vän. Vad betyder det för en stats alla bestyr.”

Är inte detta fascismens sanna natur avslöjad, dess folkliga mask avriven?

Motsättningarna mellan liberala demokrater i de gamla nordstaterna och östkusten å ena sidan. Och konservativa republikaner i de gamla sydstaterna och Mellanvästern å andra sidan. De är djupare än någonsin, och det är ingen tillfällighet att det går en ny uppmärksammad film just nu: ”Civil War” (om inbördeskrig i dagens USA).