Polisen har uppenbarligen begått en del misstag i samband med utredningen av mordet på Engla och det tidigare mordet i Falun. Frågan är dock om detta haft någon som helst betydelse för den aktuella brottsutredningen. Jag tror faktisk inte det. Att han fick en uppringning av polisen för att bli hörd som vittne i fallet verkar ju underligt men betyder ju ingenting då det finns tillräckligt med bevis ändå. Jagar man dessutom vittnen för att man tror att det är bråttom för man vill försöka hitta flickan vid livet framstår agerandet faktiskt inte speciellt klantigt. Precis vad Sarnecki och GW Persson faktiskt säger:
– Visst är det lite klantigt, men man måste komma ihåg att man arbetar under en otrolig tidspress och att man har som mål att rädda liv. Man utgick fortfarande ifrån att hon levde. Då ringer man först alla vittnen och sen gör man alla slagningar, säger Sarnecki.
– Det är naturligtvis inte bra, men jag har all förståelse för att man gjorde det. Skulle man ha avstått från att ringa ett vittne? Han kanske hade sett henne ramla i ett dike eller något liknande, säger Leif GW Persson.
Inte heller kan jag se att det finns en garanti att Engla skulle varit vid liv om polisen inte hade begått misstag med tipsen om Eklund som skyldig till det gamla mordet i Falun. Det skulle kunna ha varit så, men inte alls säkert.
Om vi bortser från det aktuella mycket tragiska fallet och ser det mer i stora drag så innebär heller inte sådana här polisiära misstag att antalet mord ökar. I själva verket är det ju så att morden i Sverige per 100 000 invånare inte har ökat sen 1700-talet och det faktiska antalet mord och dråp inte ökat sen 1970-talet. Allt enligt tidskriften Forskning och framsteg samt BRÅ. Av det kan man dra slutsatsen att polisens organisation och verksamhet samt lagarnas utformning i mycket liten utsträckning påverkar antalet mord. Antalet mord per 100 000 invånare var lika högt när vi hade dödsstraff som idag. Straffet betyder alltså väldigt lite när det gäller mord och dråp. Lika lite betyder polisens effektivitet eller ineffektivitet.
Sett ur samhällets synpunkt är därför polisens misstag i de aktuella fallen betydelse och polisens misstag har endast haft betydelse för att det ena fallet tog väldigt lång tid att lösa. Naturligvis onödigt, obehagligt och jobbigt för alla berörda anhöriga. Och kanske helt onödigt. Det finns naturligtvis orsaker till misstagen och det finns några ganska enkla åtgärder (och några som tar längre tid) man kan vidta för att inte samma tabbar ska upprepas.
Intressant?
Borgarmedia: DN1, DN2, DB1, DB2, AB1, AB2, AB3, AB4,
Läs även andra bloggares åsikter om Engla, Kriminalpolitik, Mord, Brott, Polisen, Politik, Samhälle
————————————————————————–
Lite bloggosfäriska tips på skriverier om Axén Olin: Jinge, Ilona Sz Waldau, Arbetarperspektiv, Thomas Hartman,
Relaterat:









Pingback: Polisens inkompetens | Svensson
Pingback: Är den danska polisen bättre än den svenska? | Svensson
Pingback: deep.edition » Problemet med ondskan