Bra politik, dålig organisering

Kommentar av Tord Björk, som varit med och organiserat ESF i Malmö.

Jag hade glädjen att samtala om hur de såg på ESF i Malmö med många veteraner. Eftersom jag själv aldrig varit med på ESF tidigare var det intressant att veta vad de tyckte. Tvärtemot flera förutsägelser blev ESF i Norden inte en organisatoriska framgång och inte ett politiskt bakslag eller avradikalisering av ESF. Många av de vanligtvis mest kritiska rösterna menar att det politiskt var det bästa ESF hittills.

Särskilt beröm får den stora bredden i ämnen, att debatterna trängde djuoare i frågorna och att panelerna inte var så stora så att publiken fick möjlighet att delta i debatten. Nicola från Focus on Global South betonade att nordiska moderatorer var bra på att lyssna av stämningar och engagera publiken.

Asbjörn Wahl från Aksjon for Velferdststen menade att fackföreningsdeltagandet var mycket större än på tidigare forum vilket han var mycket nöjd över. Så var det också för miljörörelsen, bonderörelsen och urfolksrörelser. Överlga var det smockfullt på många mindre arrangemang om klimatet, folkrörelseforskning, tillväxtkritik, urfolk och många fler.

Christoph Aguiton, veteran i europeiskt folkrörelsesamarbete och aktiv i organiseringen av arbetslöshetsmarscher, WSF och ESF hade pratat med många veteraner. Han menar att många som besöker ESF första gången av naturliga skäl är positiva medan veteraner som deltagit flera gånger kan vara betydligt mer kritiska. Hans bedömning är att 2/3 ser positivt eller mycket positivt på det politiska resultatet av ESF i Malmö. 1/3 är negativa. Det gäller de som arbetar med traditionella frågor som offentlig sektor och fackliga frågor där de upplevda att inte en enda från Norden kom på viktiga assemblies och seminarier som sedan länge varit en kärna i ESF processen och där man hoppats mycket på att nu få med sig nordiska systerorganisationer.

Pierre Georges som varit inspiratör till open space och closing session var förvånad över att så få dök upp på Assembly of Social Movements. Han ser förstås iden om en open space som closing session som en bra ide men som läget var med så lite intresse för ASM och avsaknaden av en kritisk massa för att göra avslutningen bra så hade det inte fungerat bra om man hade kört vidare som inget hänt.

Miljörörelsen kunde glädja sig åt en kommentar bland de som ansett att det var nödvändigt att organisera ett helt alternativt ESF med så kallade radikala assemblies. I Fria tidningen beskrivs: ”– Action network är ett radikalt alternativ till vanliga ESF och är mer radikalt, en möjlighet för radikalare röster att höras, säger David Endre. Inom vanliga ESF är det lite mer, utan att låta bitter, lite mer slätstruket”. Enligt vad vi fått höra så uppstod viss förundran därför att det visade sig att klimatdiskussionerna på ESF var mer radikalare än de på det alternativa ESF.

Genomgående tyckte folk att demonstrationen var mycket bra och en höjdpunkt. Lösningen på problemet med vad som skulle vara huvudparoll blev något av ett antiklimax. In i det sista drev folk från kontinenten på att det skulle finnas en huvudbanderoll där Europa skulle finnas med. Är tåget väl startade fanns ingen huvudbanderoll alls med. Den fanns på plats men ingen ville bära den. Man önskade istället bara bära sina egna fackföreningsfanor. Det säger kanske något om bristen på ansvarstagande för helheten men att demonstrationen var uppskattad av så många säger också något. Inte minst höll dalittanterna från Indien geisten uppe med slagord och politiska sånger på hindi direkt framför svarta blocket.

De organisatoriska bekymren var påtagliga och inget vi gick in på alls lika mycket som utvärderingen av det politiska resultatet. Veteraner i processen har en tendens till att ha stor förståelse för de praktiska bekymmer som det innebär att organisera ett ESF. Pierre Georges påpekade att utan att Norden hade tagit ansvar för att organisera ett ESF hade det inte blivit av alls.

Mirek Prokes, veteran från Tjeckien var nöjd. Det var det bredaste deltagandet från östeuropa hittills med rörelser från minst 14 länder närvarande. Från Albanien hade aktivister rest i tre dagar för att komma hit med buss. Alla delegationer från Östeuropa var påtagligt nöjda när väl deras återresa blivit tryggad. Undantaget var Hungarian Social Forum Coordination Committee som drabbats av en del praktiska problem.

Christoph Aguiton var påtagligt nöjd. Han gick så långt som att påstå att ESF i Malmö var den mest eniga manifestation som olika europeiska sociala rörelser haft under hela hans 38 år som aktivist, ja att man behövde gå tillbaka till 1800-talet för att ha fått uppleva något liknande.

Tord Björk

Intressant?
Bloggat: Roya,
Borgarmedia: SDS, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements