Nonchalans och bagatellisering från Sanna Rayman

När Sanna Rayman i SVD skriver om polisens beteende i Rosengård så tycker jag hon är på rätt spår. Det spelar ingen roll mot vem polisens obehagliga och oacceptabla yttranden riktar sig. Uttalandena är inte acceptabla ändå:

För det andra. Spelar det någon roll killen som kallas ”apejävel” råkar vara en Afa-kille från Höllviken? Nej, självfallet inte. Poliserna lär inte ha vetat något om snubbens folkbokföringsadress i stunden. Det är dessutom lika illa att säga blattejävel som apejävel. Och i spåret av dessa uttalanden kommer avslöjande på avslöjande om dåligt beteende hos poliser. Det är nakenfester och filmade drogpåverkade och gud vet allt. Man blir matt.

Men sen när hon kommer in på händelserna och kravallerna i Göteborg 2001 så spårar hon ur och visar tydligt att hon inte vet vad hon snackar om. Många saker var häftiga i Göteborg 2001, stora maffiga och lugna demonstrationer, häftiga och bra seminarier. Det kan mycket väl vara det som hennes kompis pratade om. För vi som verkligen var mitt i smeten, mitt i kravallerna tycker inte det var så jävla roligt med att bli illa behandlade av snuten, att bli beskjutna, att bli utsläpade och lagda på blöt asfalt med poliser runtomkring som lät ungefär som de i Rosengård. Jag garanterar att det inte var speciellt kul.

I sjäva verket bagateliserar Sanna Rayman händelserna och vad de betydde för folk, vilka konsekvenser de fick. Det gäller konsekvenser för både poliser och för aktivister. När Sanna Rayman behandlar orsakerna till att det uppstod kravaller och upplopp i Göteborg 2001 nonchalerar hon vad som verkligen hände och bagatelliserar händelser som fått fysiska och psykiska konsekvenser för tusentals människor i Sverige.

Genom att påstå/antyda att kravallerna var resultatet av spänningssökande och genom att jämföra med bungy-jump visar Rayman förakt för de poliser som arbetade, för de aktivister med politisk drivkrfat som engagerade och nonchalans och förakt för alla oss som i efterhand försökt lösa upp och ta hand om de skador kravallerna orsakade hos många människor och i det svenska samhället.

Det är nonchalant, föraktfullt och okunnigt av Sanna Rayman. Orsakerna till kravallerna var/är mycket komplexa och finns beskrivna i en mängd böcker, avhandlingar och rappporter. Jag tycker Rayman borde läsa dem innan hon uttalar sig om något hon faktiskt inte vet nånting om. Fest? Revolution? Det var kaos och panik i Göteborg. Krig. Jävligt obehagligt. Sanna Rayman skriver dynga. Det var inte på något sätt jämförbart med den lilla skärmytslingen i Rosengård.

Intressant?
Borgarmedia: NM1, 2, 3, 4, 5
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements
  • Daniel A

    Är inte Sanna av batongliberaltypen… slå först och fråga sedan, är det fel svar så blir det ett slag igen ända tills rätt svar kommer.

  • Gustav H

    Det fanns ju definitivt demonstranter som i Göteborg 2001 agerade på ett sätt som vittnar mer om spänningssökande än politisk manifestation. Kravaller för kravallandets skull, när möjlighet gavs. Givetvis inte de flesta, men de förekom definitivt. Jag var med i MUF på den tiden och mötte upp med ett gäng andra på Avenyn 1, eftersom vi skulle ut på läger och därifrån senare åka in på vissa valda delar av de politiska aktiviteterna. Därinne var det fullt kaos och glassplitter över golven, eftersom ”aktivister” hade kastat stenar genom fönstren. Vaktmästaren hade också fått med lättare våld mota bort ett par maskerade marodörer som försökt bryta upp ytterdörren.

    Jag kan inte på något sätt se det som varken en reaktion på polisvåld eller ett legitimt yttrande av åsikter. Det var helt enkelt nöjesförstörelse som ägt rum. Givetvis var den en mindre del i det hela, men för de som påverkades var den ju påtaglig. Att förneka det är också att bagatellisera.

  • Anders_S

    Gustav H: då hade bråket pågått cirka 15-20 minuter och under den tiden hinern allsköns folk ansluta sig till ett bråk. en kraval som startar blir liksom självgående. Längst ner på Avenyn så deltog faktiskt mest göteborgare, förortsungdomar av olika slag, men också en grupp tyska aktivister och en del vsnak aktivister (vi har numera ganska god koll på vad som verkligen hände).

    Men inte på något sätt kan starten uppe på Berzeeligatan hänföras til något sådant spänningssökande. Den film som finns därifrån visar att polisen i nästan 5 minuter bankar på aktivister innan aktivisterna börjar slå tillbaka. Hela händelseförloppet med polisiära mistag och aktivisters tabbar finns mycket väl beskrivet i en doktorsavhandling av polisen Mikael Oskarsson. Följ länken till min sida om Göteborg 2001.

    Det kan alltså finnas individer som söker spänning i kravaller, men de startar inga kravaller utan hänger på när det väl händer. Kravller har ofta mycket komplexa händelseförlopp och orsakskedjor, ofta är en följd av olika misstag fån olika inblandade personer och parter starkt bidragande orsaker.

  • Själv minns jag filmerna på de s.k aktivisterna som stod och skrev ”IFK, IFK”. De såg ut att ha det kul.

  • Gustav H

    Nej Anders, du har säkert rätt i att de här personerna som slår sönder saker oftast inte är de som är själva grundorsaken till att det blir kravaller. Dock kan man ju med fog anta att de inte direkt hjälper till att lugna ned stämningen när den blir upprörd.

    Sen begriper jag ju att man slår tillbaka mot polisen om man blir slagen, men däremot inte att man ger sig på kontor, uteserveringar och skyltfönster som bara råkar finnas i omgivningen. Det hjälper en ju inte direkt emot gänget med sköldar och batonger som man har något otalt med. Däremot skvallrar det om en stor brist på respekt för tredje part. Jag kanske helt enkelt inte vill tro att seriösa politiska aktivister ägnar sig åt sådant utan hänför det till nöjesdemonstranter, för jag kan inte se skälen till att bete sig så annars.

  • Pingback: 10 år sen Göteborg 2001 | Svensson()

  • Pingback: 10 år sen Göteborg 2001 - intervjuer och hågkomster | Svensson()