Ingen ökning av våld i svenska skolan

Sedan 1990-talet har ingen ökning av våldet i skolmiljöer konstaterats enligt en undersökning av BRÅ. Men antalet anmälningar har ökat (återigen ett bevis för att att antalet anmälningar inte är en bra mätmetod när det gäller reell brottslighet):

Det har blivit allt vanligare att svenska skolor anmäler våldshändelser, det gäller både polisanmälningar av våld mellan elever och arbetsskadeanmälningar från lärare. Däremot har andelen elever som uppger sig ha blivit utsatta för våld i skolan inte förändrats sedan 1990-talet. Skolverkets undersökningar visar på en motsvarande bild när det gäller lärare. Det här visar rapporten Grövre våld i skolan, som Brå har gjort på uppdrag av regeringen.

BRÅ:s rapport visar också att mobbning i en skola är ett tecken på att där också förekommer grovt våld. Det finns alltså en klar koppling mellan dålig skolmiljö och våld i skolan. Rapporten visar också på att metoder som går ut på kontroll och ”hårda tag” är rent kontraproduktiva:

Forskningen visar att rigida och straffinriktade disciplinära åtgärdssystem i skolan snarast är kontraproduktiva och skadliga. Bland annat minskar sådana strategier utrymmet för de vuxna i skolan att agera i enlighet med de förutsättningar som kännetecknar den enskilda situationen. De anses dessutom både försvåra möjligheterna att skapa en miljö där elever känner en känslomässig anknytning till skolan och förstärka barriärerna till den viktiga kommunikationen mellan elever och vuxna.

Istället ska man bygga upp sociala relationer mellan elever och vuxna för då skapar man en trygg och sund miljö där våldet begränsas. Det handlar om dialog och samarbete som i de flesta (förmodligen alla) sammanhang är de bästa metoderna för att undvika våld:

Utifrån intervjuerna framstår skolans förmåga att skapa nära och förtroendefulla relationer i skolan som det viktigaste våldsförebyggande arbetet. Relationer handlar om ha en personlig kontakt och att bekräfta eleverna som individer. En kontinuerlig dialog mellan elever och personal anses också kunna öka chanserna för att elever som känner sig oroliga för att en allvarligare våldssituation ska uppstå på skolan vänder sig till någon vuxen och inte känner att de ”skvallrar” på en kompis. I flera intervjuer kom det upp att en förutsättning för att lyckas med det förebyggande arbetet var att arbeta med eleverna, inte mot dem. Elever och vuxna menade att vuxna i skolan måste vara lättillgängliga och söka kontakt med elever, särskilt de som har en svår livssituation. I intervjuerna tog man även upp att mer situationella förebyggande åtgärder som öppna lokaler och vuxnas närvaro i korridorer och matsalen ansågs som meningsfulla sätt att förebygga våld i skolan.

BRÅ föreslår helt enkelt ett program i 4 punkter för hur man bekämpar våld i skolan. Ett program centrerat på social interaktion, dialog, samarbete, kontakt:

  1. Skolor bör arbeta för att motverka mobbning och annat våld. Kränkningar signalerar att vuxna inte har kontroll och minskar det förtroendefulla klimatet. Detta ökar risken för att unga väljer bort att vända sig till vuxna. Arbetet mot mobbning bör därför återkommande utvärderas och utvecklas efter skolans aktuella problembild.
  2. Skapa och upprätthåll en känslomässig anknytning till skolan. Skolan är inte bara en plats där elever lär sig viktiga saker utan också en social arena. Alla som finns i skolan bör göras delaktiga i att arbeta för skolans trygghet.
  3. Säkra kommunikation mellan elever och vuxna i skolan. I många av de grövsta fallen av skolvåld har elever haft förhandsinformation som hade kunnat hjälpa vuxenvärlden att agera. Insatser är ineffektiva om inte de som har att fatta beslut får kännedom om vad som är på gång. Skolor bör kontinuerligt följa hur informationsspridningen mellan såväl elever och vuxna som olika professionsgrupper som verkar i skolmiljön fungerar.
  4. Inför ett systematiskt hotbedömningsarbete. Vad som ska göras givet uppkomsten av ett allvarligt problem ska vara genomtänkt och klargjort på förhand. Självfallet bör en handlingsplan kontinuerligt utvecklas i samarbete med elever och samtliga personalgrupper så att den är förankrad i skolans aktuella situation.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements