Det spelar väl ingen roll om det är Fidel eller Raul

”Bakom svångremspolitiken ligger tre förödande orkaner för ett år sedan, som orsakade skador för motsvarande 10 miljarder dollar. Castro skyllde också på den globala finanskrisen, som slagit hårt mot Kubas viktigaste valutakällor: nickelexport, turism och penningflödet från kubaner i exil.”

Men orkanerna kan du väl inte skylla på marknadsekonomin?

Dålig journalistik från SvD’s sida. Full av rykten, halvsanningar och egna borgerliga åsikter.

Kuba har haft en fantastisk ekonomisk tillväxt de senaste åren som kan räknas 2-siffrigt. Att tillväxten bara blir 2% gör inte att landet blir fattigare.

Det går bättre för Kuba än vad det gör för väst, vad gäller en ekonomiska utvecklingen. BNP-ökningen i Tyskland mfl länder är mycket lägre. Sverige blir också fattigare med tanke på BNP-raset. Men varför just skriva en hatartikel om Kuba och inget annat land som nåtts av stormar och finanskrisen? Kuba utsätts ständigt för medias kampanjer.

Kuba må vara utsatt för hårdare sparremmar än Sverige (ännu), men då får man komma ihåg att Sveriges inkomstkällor för att möta underskott är utförsäljningar. Något sådant gör man inte på Kuba. Man behåller ett demokratiskt grepp över ekonomin.

otroligt att ens detta landet finns
påminner om ett feodalt samhälle där några friherrar(partimedlemmar) lever gott medan resten av befolkningen svälts ihjäl och här hemma sitter vänstern och hittar den ena bortförklaringen efter den andra.
Undrar hur många dagar Svensson & co hade klarat att leva i Kuba så som det kubanska folket har fått göra i 50 år.

Hampus:
Att jämföra Kuba med andra latinamerikanska stater kan man förvisso göra men det är inte det som enligt min mening är ”grejen”. Det är förvisso så att fördelningen sker på ett annat sätt på Kuba. Grundproblemet är dock att ett socialistiskt ekonomiskt system inte har förmåga att skapa så särdeles mycket att fördela. Samhällen av denna typ kännetecknas av en kronisk brist på varor och på Kuba gäller förövrigt ransoneringar av olika slag. Ett alldeles speciellt problem tycks jordbruket vara

Nu har jag inte besökt Kuba men jag har besökt gamla öststatsländer under Sovjettiden och även en hel del under brytningstiden mellan gammalt och nytt. I dessa länder fanns affärer där det endast gick att handla med ”hårdvaluta” varför dessa affärer i egenlig mening inte var öppna för den egna befolkningen. I dessa affärer fanns ofta allt vad man kunde önska sig. Bekanta, som besökt Kuba, har sagt mig att motsvarande koncept även finns på Kuba men om dessa affärer bara är öppna för utlänningar eller om även den egna befolkningen kan handla i dessa kan du kanske upplysa om.

Hampus:
Grundproblematiken är att det ekonomiska systemet saknar förmåga att generera resurser. Att någon i ett annat latinamerikanskt land har än större brist av varor (och då därför att man saknar pengar att köpa för) är till föga tröst för kubanen. Man kan skylla på sanktioner men faktum är att andra socialistiska ekonomier (t.ex. Sovjet och Östeuropa, som dessutom hade naturtillgångar av en helt annan mängd än Kuba) levde med precis samma problematik, kronisk brist på varor, utan sanktioner.

När det gäller ekonomiska sanktioner mot Kuba är det min åsikt att de borde avskaffas i morgon dag. De ger bara något för regimen att skylla på.

Om man sedan funderar över jordbruket är det väl förunderligt att så mycket mark ligger i träda. Jag såg siffror (…hittar dem inte nu och anger dem därför inte explicit) att Kuba har en mycket stor import av livsmedel. I ett planekonomiskt system borde det ju vara en omöjlighet att produktiv jordbruksmark inte utnyttjas.

Systemet med affärer, som har varor, men som enligt vad du säger i praktiken inte är öppna för det stora flertalet är också det förunderligt. I vänsterretorik talas det ofta om klasskillnader, är då inte detta en klasskillnad om något?

Tom, det finns ingen som flyr Kuba för att flytta till Mexico eller Guatemala. Däremot finns det många som flyr Mexico och Guatemala för att flytta till USA. Självklart från Kuba också, sanktionerna har inte gjort livet lättare.

Nicklas Eriksson:
Jag förstår uppriktigt inte vad du säger. Att det rådde varubrist, också kring basvaror, i sovjetiska och de östeuropeiska samhällena råder det inget som helst tvivel om.

Av olika skäl har jag ett antal nära bekanta som bor och bott i Ryssland i hela sitt liv (några av dessa var också medlemmar av det sovjetiska kommunistpartiet). Från dessa har jag fått det berättat hur det sovjetiska bristsamhället fungerade. Förvisso fanns basvaror som bröd oftast att tillgå men pratar vi om korv, kött, fisk och ibland också grönsaker, ja då var situationen en helt annan.

Ofta gapade hyllorna i livsmedelsaffärerna tomma. Från resor i Sovjet/Ryssland kring 1990 och från tidigare reor i Östeuropa har jag sett detta med egna ögon. Jag har också sett köerna.

Mina bekanta menar att det faktum att livsmedelsförsörjningen överhuvudtaget fungerade berodde på den ”ekonomi” som fanns vid sidan av. Här var det så att man odlade på sina privata kolonilotter och på kolschoserna tilläts bönderna ha 0.6 hektar jord för eget bruk. Från denna produktion växte en omfattande ”vid sidan av”-marknad fram där ibland byteshandel var ett framträdande instrument.

Med ditt ”snack” ocm ”viktiga varor” är jag rädd att du är bristfälligt informerad om hur det faktiskt var.