En konsekvens av skolprivatiseringen – betygsinflation och orättvisor

En konsekvens av privatiseringen av skolan är den betygsinflation som kunnat konstateras. När skolorna ska tävla om att få elver så är ”goda studieresultat” ett bra konkurrensmedel. Denna situatione innebär därmed att betygsnivåerna pressas upp utan att någon motsvarighet i bättre prestationer faktiskt finns.

Snarare är det tvärsom, privatiseringen av skolan har lett till sämre resultat. Betygsutvecklingen skenar mot synbart bättre resultat, men det är en synvilla för eleverna presterar sämre:

Enligt de båda forskarna har andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen, det vill säga 20,0 i slutbetyg, ökat med 28 gånger mellan åren 1997 och 2007.

Samtidigt tyder inget på att skolan blivit bättre. Under samma tid har resultaten på diagnostiska prov vid de tekniska högskolorna försämrats, svenska elevers resultat har sjunkit vid internationella jämförelser och de höjda betygen motsvaras inte heller av bättre studieprestationer vid högskolorna.

Privatskolorna (löjligt nog kallade friskolor) har alltså lett till sämre resultat, att arbetarklassbarn missgynnas (privatskolor har lägre andel arbetarbarn). Inga positiva resultat kan egentligen avläsas. Och de privata skolorna är de som driver på betygsinflationen:

Trots ökningen var den totala andelen elever med absoluta toppbetyg endast 0,8 procent år 2007. Genomsnittet döljer dock mycket stora skillnader mellan olika skolor. I tabellen nedan redovisas de åtta skolor (med minst 80 avgångselever) som år 2007 hade störst andel elever som fick MVG i alla kurser. Som jämförelse finns också Blackebergs gymnasium och Södra latin med.

En första intressant observation är att alla utom två är friskolor. En andra är den anmärkningsvärt höga andelen studenter med absoluta toppbetyg. På Procivitas i Helsingborg hade nästan 12 procent högs­ta betyg i alla kurser, 16 gånger mer än riksgenomsnittet. Andra som utmärker sig är de två Viktor Rydbergsgymnasierna och Enskilda gymnasiet i Stockholm.

[…]

En förklaring till att dessa skolor ger så många höga betyg kan vara att de drar till sig väldigt duktiga studenter. Men efter en justering för hur eleverna presterat vid de nationella proven i årskurs 9 ligger fortfarande samma skolor i topp. Enda skillnaden blir att kommunala Kungsholmens gymnasium ersätts på topplistan av privata Kunskapsgymnasiet vid Globen. Det betyder att den höga kunskapsnivån bara till en viss del kan förklara den höga andelen elever med MVG i slutbetygen.

Förutom generös betygsättning återstår då möjligheten att dessa skolor håller exceptionellt hög kvalitet på sin undervisning. Det kan då vara intressant att jämföra med andra populära gymnasier i Stockholm. Trots att eleverna vid Södra latins och Blackebergs gymnasium presterade ungefär lika bra på de nationella proven i nian som eleverna vid toppskolorna var andelen med 20,0 betydligt lägre (2,4 respektive 3,4 procent). När elevunderlaget beaktas är Södra latin en av de skolor som sätter lägst andel toppbetyg i Sverige. Om detta beror på tuffa betygskrav eller på att undervisningen varit sällsynt dålig kan vi inte avgöra men Stockholms gymnasier torde ha mycket att lära av varandra – antingen vad gäller undervisning eller betygssättning.

Intressant?
Bloggat: Vänsterdebatt,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Lukas skriver Intervju med oppositionen, del 5, Jinge skriver Usain Bolt – Opium för folket, autonomak skriver Stormen Gudrun i ett vattenglas, eiz skriver Det här med att tuffa till sig är inget för mig, jesper skriver Glöm den rödgröna röran, det är vi som är popvänstern!, Krister B. Anana skriver Äntligen! Sommarprogram #2 är här!

Advertisements
  • Martin

    Det är en självklarhet att det myglas med betygen vid privata vinstdrivande institutioner.

    Jag arbetade vid ett privat universitet i USA av mycket gott rykte. Doktoranden jag hade berättade för mig om hur hon pressades av prefekten vid institutionen att godkänna en student som inte dykt upp på mer än 3 labbar, först skulle han få göra några specialuppgifter för att bli godkänd, men när nästa läsår närmade sig och han fortfarande inte lämnat in en enda uppgift ansåg prefekten att hon ändå borde godkänna honom. I USA likväl som i Sverige är labbar obligatoriska, missar man en enda så får man komma tillbaka nästa gång labbkursen ges. Men skillnaden är att vid det amerikanska universitetet står det 40 kUSD på spel om studenten inte uppnår det studieresultatet som krävs för att få gå kvar vid skolan. Detta var en helt vanlig student, man kan bara tänka sig hur pressen på de som undervisar är när det handlar om en rik och berömd persons unge, ungen till en som ger generösa donationer till universitetet.

    Skillnaden är numera att det i USA handlade om rejäla summor pengar i jämförelse med hur det ser ut i Sverige just nu. Men trenden är klar, desto mer pengar det handlar om desto mer mygel kommer förekomma.

    Det är inte bara i USA det här förekommer, det förekommer var helst det finns privata vinstdrivande skolor eller utbredd korruption.

    Sen min vända i USA kan jag säga att ett betyg från en privat vinstdrivande skola säger mig ingenting. För att anställa någon från en sådan skola så bör vederbörande visa upp något mer än betyg för att ens övervägas.

  • För att återgå till privatskoledebatten igen tyder ju PISA-undersökningarna på att privatskolor inte är så bra. Länder med helstatliga skolor som Finland och Sydkorea i topp, länder med huvudsakligen offentliga skolor men med inslag av privatskolor, som Sverige, i mitten, och länder där alla som kan sätter barnen i privatskolor som UK och USA i botten.

    Så här säger PISA-undersökarna, dvs OECD:s skolenhet, om saken: http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=2877

  • Martin

    Jan,
    man är föga förvånad. Det är lite en fortsättning på hur vi här i Sverige sänkte kvaliteten i den högre utbildning genom att knyta pengarna Universiteten fick, till hur många som faktiskt fick examen och klarade sina kurser.

    Märkligt hur många högerreformer det är som får rakt motsatt effekt emot den som de påstod skulle uppstå. Ungefär som med jobben.

  • Martin: De är inte intresserade av hög medelstandard. De är bara intresserade av att deras barn ska få förtur. Det är länge sen landets styrdes av riksbyggare. Det den härskande klassen gör nuförtiden är att sätta skutan på grund för att kunna plundra den på lasten.

  • Nu var det här ju ingalunda något man inte kunde förutse. Det förutsågs, det varnades för det här när friskolesystemet infördes, men se, så skulle det ju absolut inte gå, inte Sverige inte, oh nej då.

    Nu måste Björklund erkänna att det gick precis som många initierde varnade för, men se, då får han inrätta ett nytt kontrollorgan -han är ju glad i sådana den gode rottingmajoren!!

  • Pingback: Återigen - straff, kontroller och övervakning som lösning | Svensson()

  • lasse

    Kommunaliseringen, fri/konfessionsskolor har varit ett dråpslag mot skola och utbildning här i landet. När man sett de olika rapporterna om försämringar i elevernas resultat verkar det som om där skulle finnas en korrelation med starten av försämringen och de årskullar som haft sin skolgång i de ‚Äùreformerade‚Äù systemen. Varianten på skolpengsystem i den högre utbildningen är inte bra när man av ekonomiska skäl till varje pris skall få examen eller att man låter folk fortsätta utbildningen trots att de inte klarar den.

    Betygsystemet man införde i gymnasiet när man införde program/kurser slog fel direkt.

    Det är förvånande, eller kanske inte, hur mycket just Folkpartiet varit initierande och drivande i allt från kommunalisering, sk marknadsanpassning, konstlad konkurrens, köp/sälj och allt vad det varit inom skola och vård. Det mest grundat på utopiska och artificiella idéer utan verklighetsanknytning som ställt till med mycket ineffektivitet och onödiga kostnader. Det mest om inte allt adopterades ganska snart av sossarna som gjorde det till sitt.

    LTH sänker kraven på kurser i matematik
    Bara en av tio blivande civilingenjörer på Tekniska högskolan i Lund får tillräckliga kunskaper i matematik med sig från gymnasiet.

    LUND. Det har lett till att Tekniska högskolan tvingats sänka kraven i matematikundervisningen ‚Äì 8 gamla studiepoäng under första terminen motsvaras nu av 10 nya.
    ‚Äì Någonstans har hela systemet kollapsat. Matten är på ett sluttande plan sedan länge. Det här är ett problem som börjar i grundskolan, säger Lars-Christer Böiers, studierektor i matematik vid L
    …
    ‚Äì Vi ger studenterna en mjukstart för att de ska ha en chans att hänga med. Facklärarna senare i civilingenjörsutbildningen klagar på att eleverna har för lösa kunskaper och att man tvingas undvika vissa utbildningsmoment. Eleverna begriper inte i alla fall och räknar bara fel.

  • Pingback: Oegentligheter på privatskola | Svensson()