Sveriges mest fotograferade vilda vargar

Det är vargarna i det så kallade Bredfjällsreviret. Reviret tycks sträcka sig hela vägen från Bredfjället mellan Ljungskile och Hjärtum söderut över Ucklum och Västerlanda till Svartedalen. Detta är södra Bohusläns mest glesbefolkade område, men i jämförelse med de områden där varg finns i Värmland och Dalarna är det tätbefolkat. Svartedalen är också ett populärt vandrings- och rekreationsområde för många göteborgare åd et bara är 3 mil dit från staden.

På grund av dessa omständigheter är vargarna i Bredfjällsflocken förmodligen Sveriges mest observerade och fotograferade vargar. Dessutom är det mycket sällsynt att husdjur, får, hundar etc blir angripna av varg i det aktuella området sen den första, skadade, alfahannen sköts i en skyddsjakt. Det finns alltså ytterst liten anledning till att bekymra sig om vargarnas närvaro. Så här långt fungerar det ju uppenbart bra. Inte heller finns det anledning att vara rädd för varg. Det finns inga exempel från moderna tid där vilda vargar som inte varit tillvänjda vid människor har angripit människor. Trots detta skulle nog mitt hjärta slå några extra slag om jag mötte varg så som Anna Martinsson i Romelanda uppenbarligen reagerade.

Att vargarna går nära hus är i det aktuella området inget att förundra sig över. Det finns många hus och hus upplevs förstås inte i det läget som något farligt av vargar som lever så tätt inpå bebyggelse som Bredfjällsflocken gör. Vargarna verkar ju inte närgångna mot människor och husdjur så det finns nog inget att bekymra sig för. Att människor nån gång kommer nära vargarna är ju kanske inte vad vargarna önskar utan mera en olyckshändelse.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Niclas Palmqvist

    Det är inte bara i Romelanda varg blivit siktad utan även i Rogstorp och Arntorp i Kareby. Jag har väl aldrig direkt funderat kring vargfrågan men man får väl göra det nu när man har varg inpå knutarna och hund hemma.

    Oavsett rädsla begränsar vargen vårt friluftsliv och hur vi till dags dato har kunnna röra oss i skog och mark med vår hund (ingen jakthund). Detta gör mig ju inte direkt poitiv till att bevara vargstammen till vilket pris som helst. Hur skall små hobbybönder med fårskötsel få ekonomi i sin lilla verksamhet om de skall sätta upp rekommenderade stängsel, nä det känns som om vi skall skydda vargen oavsett kostnad i livkvalitet och ekonomi för oss som lever där det förekommer varg. Det skall bli intressant att följa utvecklingen för vargen i Bredfjälls reviret.

    • Anders_S

      Niclas Palmqvist: Vargarna har funnit där i tre år och det har ju inte begränsat nånting. Vilket inte varit okänt. Varför skulle det bli begränsningar nu? Bara för att ni vet att de finns? Det är ju knappast ett skäl.

      Fårbönderna har ju inte heller något problem, utom i början då en svårt skadad alfahanne (i käken) fanns i reviret. Han skades i Korppefjällsreviert i Dlasland, förmoligen av en sparkande ko. På nåt år rev han en mängd får och sköts vid en skyddsjakt. Det gäller bara att ha rätt sorts staket. På sikt kan man också använda vakthundar.

      I Grekland, med mycket större befolkningstäthet än Sverige, fler frigående får etc så finns det 2 000 vargar utan några större problem för varken folk eller fårskötsel. Man använder ofta vakthundar där.

      Vargarna har setts i Kolhättan, Ödsmål, Jörlanda, Spekeröd, Ljungskile, Hjärtum, Västerlanda, Ucklum och på en mass ställen under den tid som det funnits en vargflock i Bredfjället/Ucklum/Svartedalen. Det är ju mina hemtrakter, uppvuxen i Stenungsund och med en mormor i Ucklum. Jag skulle inte fundera ett ögonblick på att gå ut i skogen. Hade det funnits björn så hade jag däremot funderat lite.

  • Pingback: Varginplantering – var? | Svensson()

  • Tar gärna emot tips om vilka platser, där vargen har synts mest i Bredfjället.
    mvh
    /Patrik