Fiskfusk

Pangasius

Det har tidigare avslöjats att hästkött säljs som nötkött och att kötthandlare färgat fläskfilé för att sen sälja den som oxfilé. I det förstnämnda fallet är det främst märkningen som är problemet men även att företagen kan tjäna mer pengar när det säljer billigt hästkött som dyrt nötkött. I fallet med fläskfiléfusket är det allvarligare med färgämne och annat som kanske inte är helt nyttigt i köttet.

När det gäller fisk så är det dyr fisk där stora begränsningar för fisket finns som ersätts med billigare fisk av annan sort. Torsk och kolja ersätts av Pangasius och Pollock. Pollock i handeln är ofta Alaska Pollock, en torskfisk från Stilla havet. Om det inte handlar om Alaska Pollock är det i allmänhet sej. En fisk som ofta går under namnet pollock på engelska, men vanligast under nannet saithe.

Pangasius (Hajmal) är ofta odlad (kan innebär problem med för stor användning av antibiotika) och det är ingen generell överfiskningsproblematik inblandad även om det kan förekomma lokal problem i exempelvis Vietnam. Där fisnnd et problem både med lokal överfiskning och utsläpp från odlingar med övergödning som resultat. Det fisn också problem med att man överfiskar annan fisk, fisk som motsvararar sill och skarpsill, då denna används för att göra fiskmjöl för uppfödningen av hajmal:

I butik säljs hajmal, eller pangasius som den också kallas, vanligtvis som frysta filéer. På restaurang är det ofta pangasius som läggs på tallriken när du beställer en rätt med ”vitfisk”.

Den pangasius som säljs i Sverige kommer från odlingar i Mekongdeltat i Vietnam. Där har produktionen fördubblats på bara några år till följd av en ökad efterfrågan från bland annat Europa.

Kemikalier läcker från odlingarna

Precis som med all fiskodling som blir för intensiv är pangasius-odlingarna inte ekologiskt hållbara i dagsläget. Inte minst beror det på de kemikalier och mediciner som är nödvändiga för att undvika parasiter och sjukdomar när fiskarna står tätt tillsammans. Resterna av dessa ämnen går sedan direkt ut i naturen och orsakar miljöproblem.

Lokalbefolkningen drabbas

Fodret, som består av fiskmjöl, är ett annat problem vid odlingen av pangasius (liksom det är vid odlingen av många andra fiskar). För att producera ett kilo pangasiusfilé går det nämligen åt flera kilo fiskmjöl. Och för att framställa ett kilo fiskmjöl har det i sin tur gått åt flera kilo fisk som är viktig som matfisk för lokalbefolkningen.

I takt med expansionen av odlingarna går en allt mindre del av fångsterna till lokalbefolkningen och en allt större del till pangasiusfoder.

En ekologisk och socialt uthållig odling skulle vara möjlig, men finns inte för pangasius ännu. Till dess att odlingen blir bättre avråder Naturskyddsföreningen från att köpa och äta pangasius.

Schyssta alternativ finns

– Bra alternativ till en god fiskmiddag är till exempel MSC-märkt hoki, sej eller torsk från Barents hav eller Östersjön, säger Kajsa Garpe, handläggare marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen.

Det är ur en del synpunkter bra att vi äter Pangasius istället för torsk och kolja då många torskbestånd är överfiskade eller i riskzonen för överfiske. Men inte alltid. Bättre är att äta MSC-märkt fisk som Naturskyddsföreningen säger. Det är kanske inte rimligt att vi ska betala lika mycket för Pangasius (hajmal) som för torsk. Det finns också certifierad hajmal:

Efter ett avtal mellan WWF, Vietnams regering och fiskeindustri i december 2010, kommer andelen certifierad hajmal att successivt öka från dagens 0,5 procent till minst 75 procent år 2015. Hajmalen flyttas som ett resultat av överenskommelsen till en ny kategori – ”på väg mot certifiering”.

Under de senaste åren har både odling av hajmal i Mekongflodens vattensystem och exporten från Vietnam av den populära matfisken ökat kraftigt. Användning av antibiotika och stor trängsel i odlingarna har spätt på de negativa miljöeffekterna av produktionen, vilket syns både i floden och i havet. Därför är det av största vikt att uppnå en snabb miljöförbättring i området. WWFs långsiktiga mål är en hållbar fisk- och skaldjursproduktion som påverkar miljön så lite som möjligt.

Som en del av överenskommelsen placerar WWF hajmal i kategorin – på väg mot certifiering (”Moving Towards Certification”) – där fiskodlarna måste kunna visa att de startat en certifieringsprocess. Det innebär att Vietnams fiskeindustri ska styra hajmalsodlingen mot certifiering med strikta mål med 25 procent certifierad hajmal till 2012. När en odling har nått internationell certifiering som ASC (Aquaculture Stewardship Council) hamnar den certifierade hajmalen på grönt ljus i WWFs fiskguide.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads