Härskarteknik – missuppfattat och ofta meningslöst

Ofta kallas mycket man gör eller säger i en diskussion eller på ett möte för härskarteknik. Framförallt när man är uppfattas som vit medelålders man som inte håller med eller som har påstått nåt som inte ligger i linje med gängse eller vedertagen uppfattning. Det är förståeligt att det blir så.

Begreppet härskarteknik har fått sitt genomslag på jämställdhetsområdet och har främst använts för att visa på hur kvinnor blir manipulerade av främst män på möten etc. Den som formulerat de mest använda definitionerna av härskartekniker är Berit Ås. Sammanlagt 7 stycken (från början 5):

Osynliggörande
Att tysta eller marginalisera oppositionella genom att ignorera dem.

Exempel: Någon tar upp det som någon just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att någon annan just börjat prata.
På ett möte börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, viska eller gäspa när någon får ordet.

Förlöjligande
Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Även att inför gruppen anmärka på någons yttre är ett sätt.

Exempel: En kollega skrattar åt någons uttal och säger att vederbörande låter som en karaktär i en kul TV-serie (när vederbörande hade något viktigt att säga).

Undanhållande av information
Att utestänga någon eller marginalisera vederbörandes roll genom att undanhålla väsentlig information.

Exempel: Kollegor låter någon förstå att de haft ett möte där vederbörande borde ha varit med.
Beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, dit inte alla berörda haft tillträde.

Dubbelbestraffning
Att ställa någon inför ett val, och utsätta vederbörande för nedvärdering och bestraffning, oavsett vilket val vederbörande gör.

Exempel: Man är noggrann med sina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om man snabbar på, får man höra att man slarvar.

Påförande av skuld och skam
Att få en att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något man utsätts för är ens eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Jämför dock skuldkänsla och skamkänsla.

Exempel: Trots att man inte informerats om det där mötet, får man höra att man själv borde tagit reda på när det var.
Ingen lyssnar på vad man säger under mötet och man känner det som att man uttryckt sig på ett dumt eller otydligt sätt.
Om man utsätts för sexuella trakasserier, har man sig själv att skylla – genom exempelvis klädval.
Man blir avbruten gång efter annan mitt i en mening, får därmed känslan av att det man säger saknar betydelse.

Objektifiering
Att kommentera eller diskutera ens utseende i irrelevanta sammanhang.

Våld eller hot om våld
Att utnyttja sin fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att påpeka att den möjligheten finns.

De två sista är jag tveksam till och de är också tillagda i efterhand. De 5 första är däremot vettiga och bra. Med denna begränsade definition anser jag att begreppet härskarteknik blir användbart. Det omfattar inte allt och allting man gör och säger på ett möte utan främst sådant som ofta inte syns eller märks.

Många definierar dock nästan vad som helst som härskarteknik. blir begreppet helt meningslöst för då kan man inte ha en diskussion, debatt, meningsutbyte eller möte utan att härskartekniker används. Då blir härskarteknik i slutändan något som varken är bra eller dålig. Ett begrepp som tappat all funktion. Så används det av många vänstermänniskor idag.

Men även när bara Berit Ås 7 härskartekniker används så finns det lägen när man måste använda framförallt nummer 7. Våld eller hot om våld. Förhandlar jag med polisen i samband med en demonstration är hot om våld högst centralt. Jag vore en idiot om jag inte använde det. Om vi inte får gå dit vi vill kan vi i demonstrationsledningen inte längre ta ansvar för vad som kan hända är en klassisk mening. Men kanske Berit ås bara menar mellan personer? I så fall blir det begripligt, meen ändå ibland nödvändigt att använda. När man behöver förhandla sig ut ur en rånsituation eller liknande kan hot om våld vara effektivt.

Intressant är dock att ingen tar upp ilska som en härskarteknik. Att bli arg är snarare motsatsen tycks experterna mena. Men i debatter på vänsterkanter tas ofta ilska upp som en härskarteknik. På samma sätt tar man upp öppna personangrepp som en härskarteknik. De må vara otrevliga, men ingen stans har jag sett öppna personangrepp eller direkta angrepp på en persons uttalanden eller åsikter, definierade som härskartekniker.

Du skriver/säger/hävdar är skit för att det du påstår om mig är helt taget ur luften är alltså inte användande av härskarteknik enligt någon definition jag har kunnat hitta. Men ofta hävdar framförallt unga kvinnor på vänsterkanten det.

Det du skriver/säger/hävdar är skit på grund av att du är kvinna/vit medelålders man/rasist/invandrare är däremot att använda sig av härskarteknik. Närmare bestämt en variant av förlöjligande om vi följer Berit Ås definitioner.

Vill man istället använda andra definitioner av härskartekniker som exempelvis Elaine Eksvärds sju så blir inget av det ovan nämnda att använda sig av härskarteknik:

Projiceringsmetoden. Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex.

Komplimangsmetoden. En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.

Stereotypmodellen. Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.

Självförvållad härskarteknik. Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, ”härskaren” får därmed ett överläge.

Uteslutningsmetoden. Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet ”glöms bort”.

Hierarkimetoden. Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.

Tidsmetoden. Många använder tid för att tysta ned andra: ”Jag är äldre än vad du är” eller ”Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit”

Elaine Eksvärds definitioner är dock som jag ser det oanvändbara i flera fall. Dessutom har de även ett grundläggande problem. De tenderar till att bli alltför allomfattande och därmed också värdelösa. Några konkreta problem är exempelvis: Ibland har man på grund av lång erfarenhet en bättre utgångspunkt för att bedöma ett alternativ, en handling eller ett förslag. Att då ta upp detta är knappast irrelevant och knappast en härskarteknik. Eller så måste man bestämma sig för att härskartekniker varken är onda eller goda utan kan vara båda delarna. Att man själv förminskar sig är knappast heller en härskarteknik. Det är ju en underkastelseteknik och knappast ”härskarens” skuld. I alla fall knappast något denne kan göra nåt åt.

I början skrev jag att härskartekniker främst har använts för att belysa hur kvinnor indirekt förtrycks, på jämställdhetsområdet. Men härskartekniker kan användas av alla mot alla. Dvs även av kvinnor mot män, av unga mot gamla, av gamla mot unga osv. Men oftast används de av folk som själva känner sig lite förmer och som för länge sen slutat lyssna på andra.

I det stora hela tycker jag att begreppet härskartekniker överanvänds. Det är ofta överdefinierat på ett sätt som gör att det blir meningslöst. Med en återgång till Berit Ås ursprungliga 5 definitioner skulle det vara ett användbart begrepp. Men som begreppet oftast används idag är det tveksamt. Snarare är dagens användning av begreppet härskarteknik oftast meningslös och leder till missuppfattningar.

Intressant?
Mer: Ny Tid, Ehntorp, NM, Isberg, Magnus tankar, Davids tankar,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads