Bra förtätningsförslag – Kunskapsstråket Guldheden

Kunskapsstråket Guldheden är ett förslag till förtätning av delar av Guldheden som togs fram av Yimby Gbg och Arkitektbyrån Inobi förra året. Jag skriver om det nu då en mycket teoretisk och för mig ganska ointressant artikel och debatt om ”diskursurbanism” aktualiserade förslaget. I Yimby Gbgs artikel om förslaget till förtätning av Guldheden kritiseras mycket av det som idag kallas förtätning:

Dagens förtätning innebär tyvärr alltför ofta att man utan större eftertanke sprider ut nytt husipark-strössel i det gamla husipark-strösslet, under långa och segdragna konflikter med lokalbefolkningen. På det viset lyckas man långsamt men metodiskt ta bort förortskvaliteter utan att samtidigt tillföra stadskvaliteter. Det är naturligtvis en fullständigt idiotisk strategi.

Det alternativ vi föreslår är att man istället förtätar längs befintliga stråk och noder, även om de i dagsläget vanligtvis är utformade som renodlade transportleder och trafikmot.

Typexempel på det som kritiseras av Johannes Hulter i den aktuella artikeln beskrivs och kritiseras i sin tur i ett annat inlägg av Hulter på Yimby Gbg där ett skräckexempel nämns. Bjurslättsplan i Bjurslätt på centrala Hisingen:

Bjurslättsplan

Korkad förtätning: Bjurslättsplan

Det här korkade sättet att förtäta skapar många problem för oss. Ett av dem, som lyfts fram i det här oerhört läsvärda inlägget, är att vi kontinuerligt försämrar kollektivtrafikens förutsättningar genom att bygga en alltmer jämngles matta. Ett annat problem är att vi långsamt hackar sönder stadens grönområden. Kvar blir bara trista bostadshus och en oerhörd mängd oanvändbara grässnuttar och buskremsor. Istället för att minimera andelen impedimentmark så maximerar vi den.

Den här ”inglesningen” eller vad man nu ska kalla den, äter långsamt upp värdefulla markreserver i centrala lägen. Det som blir kvar är varken välfungerande parkmark eller spännande stadsmiljö. Istället för både-och får vi varken-eller. Det hela påminner mycket om hur vi svenskar gör när vi åker buss. Varje ny passagerare försöker sätta sig så långt bort från alla andra som möjligt. På det viset kan några få passagerare fylla upp en hel buss.

Föslaget till förtätning i delar av Guldheden är däremot ett mycket bar förslag som skapar mer stad och tar bort oanvända ytor som idag inte har någon som helst funktion och inte används av någon:

Genom stadsmässig förtätning och viss justering av trafikmiljön så kan vi skapa levande, blandade stadsstråk som binder samman staden. Det är för övrigt precis samma strategi som arkitekten Ola Andersson för fram i Vykort från Utopia och som Yimby länge propagerat för.

För att förstå vad det är Yimbey och Inobi föreslagit presenterar jag de bilder som finns i artikeln på Yimby. De är tillräckliga för att förslagets meriter ska kunna förstås.



Guldhedsgatan



Guldhedsgatan

Wavrinskys plats

Wavrinskys plats

För att visa på vilka fördelar man kan nå med denna strategi så har vi tagit fram ett konkret förslag för stråket mellan Chalmers och Sahlgrenska, som vi kallar ”Kunskapsstråket Guldhedsstaden”. Det är inte mer komplicerat än att vi bygger riktig stadsbebyggelse, dvs. vanliga, hederliga funktionsblandade gathus, på det som idag endast är trafikimpediment.

Chalmersplatsen



Kapellplatsen

Kapellplatsen

Läs hela förslaget.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads