Att fastna i det förgångna – maoister, imperialism och mellanöstern

Vanligt bland de som en gång i tiden kunde betraktas som vänster, dvs de gamla maoisterna och stalinisterna är att de liksom fastnat i tiden. Deras världsbild är väldigt enkelspårig och väldigt stelbent. Tillämpad på vår egen region, Norden, för 100 år sen skulle den ha inneburit att de motsatta sig Norges självständighet då en sådan uppsplittring av dubbelkungadömet skulle inneburit ökad makt åt västimperialistiska länder som Storbritannien, Frankrike eller Tyskland på den tiden, genom att små länder blir svagare gentemot de stora.

För det är så de resonerar om andra delar av världen. I Mellanöstern ser vi vad som är en förändring av gränserna i verkligheten. Ett självständigt Kurdistan formerar sig och Irak liksom Syrien tycks splittras upp i två stater vardera, plus Kurdistan. Det är vad som sker och det är ur min synpunkt varken positivt eller negativt. Jag  konstaterade detta i ett inlägg och förärades med helt inlägg på en blogg som tycker jag springer USA:s ärenden i mitt skrivande.

Jag stöder självklart upproren mot diktaturerna i Mellanöstern, men jag ger inte fem öre för islamisterna som jag anser är en reaktionär rörelse som försämrar världen och motverkar en demokratisk utveckling. En Mellanösterns religiösa motsvarighet till en europeiska fascismen. Följaktligen är jag motståndare till såväl diktatur, islamister som USA-imperialism.  Ett koncept som de tidigare maoisterna inte tycks kunna omfatta eller en förstå. Deras propellermössor och foliehattar gör det antagligen omöjligt.

För de gamla maoisterna är dock analysen enkel. Det är USA som ligger bakom att länderna splittras upp, de har beväpnat islamisterna för att ta över Irak och Syrein,de ligger bakom den arabiska våren, bakom upproret och demonstrationerna mot Assad osv. I deras världsbild har människor i Mellanöstern ingen egen vilja och diktaturer är bra så länge de är emot USA och USA-imperialismen.  Den som inte är mot USA stöder USA och reaktionen. Inge mellanlägen finns, världen handlar bar om för och emot USA.

Denna syn på världen är inte bara verklighetsfrämmande, stelbent och en kvarleva från en svunnen tid utan också rasistiskt. Att betrakta alla upproriska människor i Mellanösterns om osjälvständiga och lydiga hantlangare åt USA eller okunniga och lättledda är faktiskt befängt, kolonialistiskt och rasistiskt.

För mig är alla människor lika värda, alla människor tänkande och alla människor kan handla oberoende av vad stormakter vill och gör. Det är befängt att tro att USA vill ha islamistiska stater, vare sig det handlar om sunniislamister eller shiaislamister. Att bidrag från USA från början byggde upp många de dessa rörelser i Mellanöstern (ex.vis. Al Qaida och Hamas) för att slå mot vänstern i regionen innebär inte att de idag med nödvändighet går i USA:s ledband.

Det finns naturligtvis andra krafter som arbetar också. Nationalism och religion är starka krafter och i vissa lägen är det lätt att vinna folk för sådant. Därför kan islamister får ökat stöd i Mellanöstern, inget annat tycks ju kunna rå på USA, diktaturer och annat som många ogillar. Motståndet mot USA är ju centralt bland islamister, vilket ju då gör det märkligt att svenska ex-maoister tror att de går USA-imperialismens ärenden. Ännu konstigare blir det när dessa före detta vänstermänniskor anklagar vänsterfolk och vänsterorganisationer här hemma och i Mellanöstern för att gå USA:s ärenden ihop med de islamistiska organisationer som är vänsterns värsta motståndare.  Det finns fler dimensioner och fler krafter än bara USA och motstånd mot USA.

Världen är mer komplicerad än den tvådimensionella världsbild tidigare maoister tycks ha och jag är glad att de flesta av dem är gamla övervintrande stötar från vänsterns gyllene epok på 1970-talet. Deras konstiga, världsfrånvända, stelbenta och enkelspåriga uppfattningar kommer i stort sett att dö ut med dem. Det kommer att bli skönt, vänstern försvagas av dessa människor, kampen för demokrati och socialism förstörs av dessa människor och deras världsfrånvända teorier och resonemang medverkar till att ge borgerliga media ammunition för att kritisera vänstern.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Aromelsjo

    I sitt för denna blogg långa inlägg håller Svensson tyvärr kvar vid sina synpunkter. Han ser inte att det är i USA-imperialismens intresse att splittra och försvaga Irak och ser inte heller USA-imperialismens krig via ombud i Syrien, trots alla fakta i frågan. Dessutom skriver han spekulativt och ovidkommande om ”maoister”
    i stället för att diskutera sakfrågor. Han har ingen kommentar eller kritik av de uppgifter han anför.

    I mitt blogginlägg ”Svensson – antiimperialist?” (http://jinge.se/bloggosfaren/svensson-antiimperialist.htm) presenterar jag nämligen många fakta i frågan som Svensson inte kan bemöta.

    En av flera källor till att krigen mot Irak, Libyen och Syrien m.fl. var planerade långt i förväg är intervjun i Democracy Now 2007 med förre militäre NATO-chefen, och dåvarande presidentkandidaten (D) Wesley Clark (förkortat av mig):

    ”Omkring tio dagar efter 9/11, träffade jag försvarsminister
    Rumsfeld och vice försvarsminister Wolfowitz. En av generalerna sa: ”Sir, vi ska gå i krig mot Irak. ”Varför det? Han svarade: ”Jag
    vet inte, men antar att de inte vet vad de annars ska göra.” Så jag frågade, har de funnit information om kontakter mellan Saddam och al-Qaida? Han sa ”Nej, nej, det finns inga sådana nyheter.

    Jag träffade honom några veckor senare, och då hade vi bombat i Afghanistan. Jag frågade ”Ska vi fortfarande gå i krig mot Irak?” Och han sade: ”Åh, det är värre än så. ”Jag fick just ner detta dokument från försvarsministerns kontor. ”Detta är ett PM som beskriver hur vi ska ta oss an sju länder på fem år, först Irak, och sedan Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan
    och slutligen Iran. ”

    Snart efter det att USA och Storbritannien intagit större delen av Irak vidtogs också olika åtgärder för att splittra befolkningen efter etniska och religiösa dimensioner. Detta har beskrivits av flera källor. ”Splittra och härska” – Gammal kolonialistisk och imperialistisk taktik. USA:s ställning i Irak är definitivt starkare nu än
    under Saddam Husseins tid.

    Och al-Qaida och under senare tid IS(IS) har kraftigt förstärkts till
    följd det väl belagda stödet alltsedan 2011 till ”rebellerna” i Syrien.
    Förståeliga protester och demonstrationer mot regeringen i Syrien våren 2011 ledde snabbt till intervention utifrån, och sedan många månader domineras motståndet mot Syriens regering av islamistiska extremister av typ al-Qaida och ISIS enligt samstämmiga bedömare. Vad man än tycker om Assad så domineras faktiskt den väpnade kampen mot terrorismen i världen av den syriska regeringens strider mot rebeller på marken i Syrien – bland vilka det säkert finns demokratiska element.

    På min blogg ”Anders Romelsjö på Jinge” (http://jinge.se)
    analyseras utvecklingen i Syrien i detalj i flera inlägg, i motsats till
    förhållandet på denna blogg.

    Demokratiers (t.ex. Venezuelas) och diktaturers kamp mot
    USA-imperialismen är bra, och demokrati är förstås bättre än diktatur. Men i många demokratier går den politiska ledningen i USA:s intressen i viktiga avseenden. Se boken ”USA som världspolis”. Där diskuteras även frågan om en multipolär värld.

    Andra frågor:

    Norges självständighetsförklaring 1905 stöddes av
    den tidens arbetarrörelse, och av Lenin.

    Kurderna har länge kämpat för självständighet, och
    många tusen har dödats i strider i Turkiet och Irak. Självständighet är en fråga som inte bara berör kurderna i Irak. Folkomröstning under FN?

    Sammanfattningsvis har Svenssons långa inlägg inga fakta och argument av betydelse mot mina fakta och min bedömning. Hans synsätt om Irak och Syrien ligger i praktiken nära Obamas, trots retoriken.

  • Rena personangrepp inte tillåtna. Jag ber dig, Anders Romelsjö, att respektera mina regler. Vill du argumentera mot mitt inlägg gör det. Inte i tredje person, vilket jag anser vara mästrande och nedlåtande, utan med direkt tilltal. Trevligare och personligare. Kommentera vad jag skrivit, inte vad du anser jag borde ha skrivit om.

  • Aromelsjo

    Vänligen läs mina två inlägg på http://jinge.se. Handlar om sakfrågor. Bedöm där eventuella personangrepp. Tag upp och försök bemöta mina faktaunderbyggda sakfrågor.

    • Jag tror att vi inte står så hemskt långt ifrån varandra egentligen. Vi värderar olika saker olika mycket. För mig är demokrati mycket viktigare än antiimperialism. Det gör att vår ställningstaganden blir olika. Jag är inte i detta nu beredd att gå in i sakfrågorna, men är ganska säker på att mina värdering kommer att vara väsentligt annorlunda än dina. Främst på grund av att mina ställningstagande grundar sig på kontakter med vänstern i Syrien. Det bygger inte på teorier, utan på hård verklighet för en svag och kämpande vänster.

  • Aromelsjo

    Du har rätt i att det hade varit bättre att skriva ”Du” än Svensson. Skälet är att den refuserade kommentaren här i stort sett är en kopia av vad jag skriver i dag på min blogg, http://jinge.se, där jag skriver ”Svensson”. Var och är i extrem tidsnöd ett tag, och hann aldrig ändra. Välkommen att alternativt svara på min b logg.

  • Pingback: Bloggarsvensson och den döende “stalinism-maoismen” | Kommunistiska Arbetarkommunen()

  • Olle Katz

    Ett senkommet tack för en mycket bra och tydlig artikel om ett av vänsterns större problem