Vargjakt på skakig biologisk och juridisk grund

I början av nästa år blir det licensjakt på 24 vargar i Värmlands län och 12 i Örebro län. Dalarna tar dock beslut nästa vecka och först då är det totala antalet vargar som ska jagas känt. Landshövdingen i Dalarna har indikerat att det troligen blir mellan fyra och åtta individer i två olika revir. Klart är dock att besluten kommer i ett läge där de mest väsentliga förutsättningarna för licensjakt fortfarande inte är uppfyllda. Det innebär att uppemot 45 vargar kan komma att dödas under licensjakten 2015. Förutom licensjakt kommer skyddsjakt att bedrivas under året.

Varg

Foto: Staffan Widstrand / WWF

Antalet vargar som dödas vid kommande skyddsjakt kan med erfarenhet av tidigare års beslut omfatta omkring 30 individer. Totalt handlar det om att var femte varg riskerar att skjutas 2015 vilket är en mycket stor del av populationen.

– Vargjaktbeslutet kommer att skapa större motsättningar i rovdjurskonflikten och vi är besvikna på att regeringen inte tog tag i vargfrågan för att få en långsiktig och tydlig lösning, säger Peter Westman, naturvårdschef på WWF.

Svenska Rovdjursföreningen är mycket besviken på att regeringen gett klartecken till jakt utan att det finns ett vetenskapligt underlag för hur många vargar som verkligen behövs för en livskraftig vargpopulation.

– Av de förutsättningar som inte är uppfyllda är den allvarligaste att det saknas ett vetenskapligt värde för hur många vargar det måste finnas. Det är kopplat till den verkliga akilleshälen i vargförvaltningen som fortfarande är den höga inaveln och den låga invandringen Ä där inga förbättringar skett sedan tidigare vargjakter stoppats i domstol, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

Vargstammens storlek och invandringen hör ihop som kommunicerande kärl: ju färre invandrade vargar ju fler vargar krävs för en livskraftig vargstam och gynnsam bevarandestatus.

– Gynnsam bevarandestatus är ett centralt begrepp som licensjakten ska värderas mot, men vargstammen har inte gynnsam bevarandestatus idag. En stam med 25% inavel (lika hög som avkomman till syskonparningar) i en situation med otillräcklig invandring är inte långsiktigt livskraftig, men detta bortser man helt ifrån i besluten om licensjakt, säger Ann Dahlerus.

Det nuvarande nationella målet på 270 vargar, som nu delats upp länsvis och därför hamnar i skymundan, saknar vetenskaplig förankring eftersom det inte inbegriper några genetiska beräkningar. Det framgår tydligt av Naturvårdsverkets rapportering till förra regeringen, där underlaget för de 270 vargarna avfärdas av såväl forskare som av Naturvårdsverket som oanvändbart för en bedömning av vargstammens livskraft. Icke desto mindre ligger detta till grund för årets vargjakt.

– En regering kan inte både hävda att man värnar om en livskraftig vargstam och samtidigt sträva efter ett så litet antal djur att man måste tumma på beräkningarna för att få ned målet för vargstammen till en oacceptabelt låg nivå. En sådan politik saknar all trovärdighet, säger Kenth Nauclér, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.

Samtidigt kommer besluten i ett rättsligt oklart läge beträffande huruvida licensjakt under nuvarande omständigheter – är förenligt med det skydd vargen har i lagstiftningen. Nyligen beslutade Kammarrätten i en dom att licensjakten 2013 inte var förenlig med lagstiftningen. EU-kommissionens klagomål mot Sverige gällande licensjakterna 2010 och 2011 är inte avslutat samtidigt som ett rättsfall i svensk domstol fortfarande pågår om licensjakten på varg 2014.

– Den förra regeringen skapade starka förväntningar om vargjakt genom att upprepade gånger besluta om licensjakt trots det biologiskt och juridiskt oklara läget och förstärkte på så vis de uppfattningar som finns hos vissa grupper att det är helt nödvändigt med vargjakt. Utebliven jakt skapar då frustration, vilket är en situation som den nuvarande regeringen ärvt av den förra, säger Kenth Nauclér.

Länsstyrelsernas beslut om licensjakt på varg för 2015 kan inte överklagas till domstol vilket har varit praxis under de senaste åren. Däremot kan besluten överklagas till Naturvårdsverket, vilket är märkligt med tanke på att det är Naturvårdsverket som delegerat vargjaktbesluten till länsstyrelserna. Det är inte troligt att Naturvårdsverket tycker annorlunda vid ett överklagande än när länsstyrelserna gavs mandat att ta beslut om licensjakt.

WWF tar ställning till ett eventuellt överklagande när samtliga länsstyrelser har tagit sina beslut.

– Det är häpnadsväckande att den tidigare regeringen medvetet satte naturvårdsorganisationernas rätt att överklaga myndigheternas beslut och tolkningar till domstol ur spel. Jag skulle inte bli förvånad om EU-kommissionen kommer att reagera med kraft mot jakten just på grund av detta, säger Tom Arnbom, rovsdjursexpert på WWF.

Varg, liksom älg, rådjur, vildsvin och många andra vilda djur skapar ibland problem för människorna. Men de problem vargen ställer till med tenderar att överdrivas kraftigt av de som är negativa till varg. Varg har tagit ca 400 får i genomsnitt de senaste fem åren, flest i län där stängsling mot varg ännu är bristfällig. Men antalet vargdödade får ökar inte proportionerligt mot vargstammens ökning. Det högsta antal får som tagits av varg hittills (knappt 500) inträffade 2009 då vargstammen var hälften så stor som idag.

Förr eller senare kommer det att finnas förutsättningar för licensjakt på varg i Sverige, det menar även Rovdjursföreningen. Men då måste Sverige ha en tillräckligt stor, stabil och genetiskt hälsosam vargstam att jaga, vilket inte är fallet idag.

– Vi kan acceptera licensjakt när Sverige har en trovärdig vargförvaltning, men för det krävs en vetenskaplig grund för hur många vargar som behövs, att inaveln minskat ordentligt, samt att man säkrat tillräcklig invandring för att på ett varaktigt sätt hålla inaveln på en acceptabel nivå, säger Ann Dahlerus.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads