Robotiseringen kan vara grunden för ett bättre samhälle

Allt fler jobb kommer att tas över av robotar. Tidigare är det främst skittråkiga, farliga och repetitiva industrjobb som tagits över av robotar. Framöver kommer också skittråkiga och repetitiva kontorsjobb att tas över av robotar. Något som fått Per Gudmundson på SVD att få stora skälvan. Samhället kommer att slitas isär och medelklassen försvinner menar han.

Det är klart att med Per Gudmundsons begränsade utsikt och snäva perspektiv så blir det hela ett problem eftersom det blir en grupp som har servicejobb och dåligt betalt på botten och en grupp på toppen som har makten och bar betalt samtidigt som vi får en enrom arbetslöshet så blir det problem.

Problemet med det perspektivet är just att det är så snävt och begränsat. Robotiseringen kan utnyttjas för att göra samhället bättre. Vi får all dela på servicejobben och förkorta arbetstiden så att de är möjligt. Samtidigt kan vi inför medborgarlön, social värnplikt och andra åtgärder som garantera att även de värsta skitjobben som måste göras blir gjord. Den lilla gruppen i toppen måste också dela på jobben med oss andra då arbetstiden även för dem förkortas (formellt, med tanke på att vi har medborgarlön får de gärna jobba hur mycket de vill utan att få lön) och deras lönearbete delas mellan många. På det sätt kan vi låta robotiseringen medför ett bar samhälle istället för ett dåligt.

Men Gudmundson väljer en annan väg. För att försvara ett samhälle där klyftorna ökar tar han sin tillflykt till en bok och en teori som hävdar att arbetarklassen och svarat människor sär mindre intelligent än andra än vita överklassmänniskor och asiater:

Det har fått Murray att bland annat dra slutsatsen att man inte bör utbilda (arbetarklassens eller de svartas) korkade barn i någon större utsträckning, utan satsa mer på de mest begåvade (vita och asiatiska rikemansbarn).

Nu till min fråga: Tror Per Gudmundson verkligen på The bell curve?

Är de svenska klassklyftorna i själva verket ett resultat av att fattiga är dumma och rika intelligenta? Har han kanske rent av sitt jobb i ett högbetalt kreativt yrke på grund av sin överlägsna intelligens? Då borde han skriva det rakt ut.

På det sättet försöker Gudmundson förklarar att det är naturens ordning att vissa ska vara underhuggare  och andra bestämma. Något som i förlängningen kan leda till ett försvar av ”de upphöjdas” diktatur. Dvs ingen makt till flertalet fattiga, utan bara till fåtalet rika. Så kan också problemet med växande klyftor lösas. I alla fall enligt Gudmundson. Det är kapitalismens och liberalernas lösning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads

  • Berone

    Hela grupper av kontorsanställda (sekreterare/skrivbiträden, ekonomiassistenter) rensades bort redan på 1990-talet pga persondatorns genombrott. Med nya progamvara kunde kvarvarande tjänstemän bli sina egna sekreterare, ekonomiredovisare etc. Detta rörde dock kvinnliga anställda, och väckte därmed ingen större uppmärksamhet.

    • De jobben började rensas bort redan på 1970-talet med stordatorernas intåg. Sedan blev det fler på 1980-talet. på 1990-talet fanns de i princip inte kvar. Inte på nån arbetsplats där jag befunnit mig i alla fall.Men var inget problem då offentlig sektor expanderade kraftigt under samma period. Men du har säkert rätt i att persondatorerna stor aintåg medförde en stor förändring på 1990-talet. Utvecklingen går säkert följa i nån statistik nånstans.

  • Observatör

    Ingenting varar för evigt. Antalet sysselsatta inom en viss yrkeskategori är ingen konstant parameter. Ända sedan industrialismen satte fart i mitten av 1800-talet har det istället varit en parameter under ständig förändring.

    År 1950 var ~870 000 personer sysselsatta inom jordbruket med binäringar, idag är motsvarande siffra ~160 000 personer om vi får tro jordbruksverkets statistik (innefattar även tillfälligt sysselsatta).

    En profetia år 1950 om att sysselsättningen inom jordbruksnäringen skulle minska med 80 procent (och ändå producera i princip lika mycket) hade av många tolkats som en domedagprofetia. I detta perspektiv är faran med robotisering inte särskilt mycket att orda om.