Vintergrön åkermark bra för klimatet

Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att växa vidare när huvudgrödan har skördats. Nu har forskare från SLU visat att fånggrödor dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, genom att öka mullhalten i jorden. Det kol som binds in i åkermarken kan nämligen kompensera för en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Fånggröda

Fånggröda som växer till bland halmstrån. Foto: Maria Stenberg

Fånggrödor, eller mellangrödor, har använts med gott resultat i framförallt södra Sverige under 10–15 år i syfte att minska utlakningen av kväve från jordbruksmark. Vanligtvis används rajgräs som sås in i huvudgrödan på våren. Förutom att minska kväveutlakningen har fånggrödorna även andra positiva egenskaper, såsom att begränsa erosion, öka den biologiska mångfalden och förbättra markstrukturen.

Rajgräset växer och tar upp kväve huvudsakligen under hösten, efter det att huvudgrödan har skördats. Genom att förlänga perioden av fotosyntes ökar fånggrödorna inlagringen av atmosfäriskt kol i växtmaterial som sedan blandas in i jorden. Enligt SLU-forskarnas beräkningar kommer ungefär en tredjedel av det kol som tagits upp i fånggrödan att lagras in som stabilt humus i marken. På detta sätt ökar mullhalten i jorden, och kolet kommer att för mycket lång tid vara borta från atmosfären.

Tre års odling av fånggrödor kan bidra till att det binds in ett ton kol per hektar. Det krävs dock ungefär 12 hektar fånggrödor för att balansera koldioxid-utsläppen från varje svensk.

Forskarna bakom studien kommer från institutionerna för ekologi respektive mark & miljö vid SLU. Resultaten redovisas i aprilnumret av den vetenskapliga tidskriften Geoderma Regional.

Svensson/SLU

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads