Gnällig Jan Jörnmark har ändå några poänger

I ett gnällig krönika på Göteborgs-Postens ledarsida (finns inte på nätet) som har rubriken ”Äganderätt framför marknadsskräck” lyckas Jan Jörnmark ändå peka på något intressant. Detta trots att krönikan saknar riktning och styrsel samt är nästan totalt obegriplig.

Det han ändå lyckas sätt fingret på är att det i Mölndal händer saker, men i Göteborg går allt så otroligt långsamt. Det finns många exempel på det. Planeringen av bostadsbyggandet och utvecklandet av Mölndalsåns dalgång längs med Mölndalsvägen-Göteborgsvägen påbörjades gemensamt och samtidigt i Mölndal och Göteborg. I Mölndal är det meta redan byggt och de sista sakerna pågår för fullt, som bygget av ett nytt centrum och utveckling av Papyrus gamla område pågår. I Göteborg har så här långt bara ett enda bostadskvarter byggts. Det är som natt och dag.

Det hela kan dock inte bero på att marknadslösningar dominerar i Mölndal, men inte i Göteborg. Det är samma bolag som byggt och bygger i bägge städerna. Det är marknaden som behärskar byggandet, markägandet och fastighetsägandet i bägge städerna. Inte heller kan et bero på lagstiftningen eller överklaganden. Det är få som överklagar byggandet längs med Mölndalsvägen och Göteborgsvägen. Det bor liksom inga människor där som kan klaga. Det är lika i bägge städerna. Lagarna är förstås desamma. Med andra ord handlar det om andra saker.

Saker som skiljer sig åt mellan städerna är storleken på byråkratin, mängden byggärenden (västlänken och nya Hisingsbron drar stora resurser i Göteborg) och markanvisningssystemet (dvs systemet som tilldelar byggbolag byggrätter och som i stort sett alltid omfattar hela kvarter) som finns i Göteborg som gynnar ett fåtal stora byggföretag. Byråkratin i Göteborg saknar tillräckligt med folk vilket ger förseningar i processerna. En stor byråkrati ger också vissa förseningar då beslutsvägarna blir längre. Att bara hela kvarter kan bebyggas på en gång genom det vrickade markanvisningssystem som Göteborg har gör att det tar längre tid innan ett område eller kvarter kan bebyggas.

Jan Jörnmark gnäller. Han har mycket lite konkret att tillföra i sin krönika, men har förstås rätt i att marknadslösningar ibland kan vara mycket bra. Men i just skillnaden mellan Mölndal och Göteborg har det nog mycket liten betydelse.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Olof Larsson

    ”En stor byråkrati ger också vissa förseningar då beslutsvägarna blir längre.”

    Ett exempel från det lilla men ändå väldigt beskrivande om man vill förstå de byråkratiska överbyggnadernas karaktär. Visst måste överbyggnaderna finnas i någon form men de tillför en tröghet och de fjärmar varför strävan måste vara att hålla dessa överbyggnader små. Ju större överbyggnad ju trögare och ju mer fjärmande. Om vi ser på ett lite större exempel, som resulterat i en gigantiska byråkratiska överbyggnader, kan vi konstatera att projektet med storregioner och storlän havererat. Något vi faktiskt bör glädja oss åt.

    • Vi är nog helt överens om detta även om jag faktiskt inte tänkt så mycket på det tidigare.