Göteborgs-Posten skriver idag om svenskarna i Chicago. Staden var en gång den absolut största bostadsorten för svenskar som emigrerat. Från början bodde svenskarna nere vid Chicagoflodens norra strand, ungefär precis där floden delar sig. Allt eftersom tiden gick flyttade de norrut längs med Clark Street. Efter ett tag bodde de flesta svenskar i det som idag är Lakeview.
I Lakeview bor min äldsta dotter idag. I den del som har en stor judisk befolkning, East Lakeview (också kallat Boystown), där där en av de viktigaste affärsgatorna faktiskt heter Broadway. Min dotter är alltså en av de svenskar som lever i dagens Chicago. Hennes arbete är i en byggnad, Merchandise Mart, som ligger ungefär där svenskarna bodde från början.
GP skriver specifikt om den stadsdel där svenskarna hamnade efter de bodde i Lakeview, Andersonville, ännu längre norrut längs med Clark Street. En stadsdel där en person från Greenpeace ville prata med mig på gatan en gång när jag var där. Den första frågan han ställde var vad jag hette. Jag sa att stadsdelen hade mitt namn. Han fattade ingenting. Han var inte därifrån så jag fick förklara. GP går på Swedish American Museum som ligger i stadsdelen. Museet grundades av storebrodern, Kurt Mathiasson, till min svärfars bästa vän. Kopplingen mellan museet och Göteborg är alltså rätt stark.
Det finns enligt folkräkningar uppemot 50 000 människor i Chicago som betraktar sig som svenskar/svenskättlingar. De flesta kan förstås inte prata svenska, men det finns gott om personer med svenska efternamn i staden. Mina barnbarn kan dock prata svenska. Ganska säkert säger att de är svenskar om nån skulle fråga dem om deras nationalitet.
För att hitta saker med ordentliga nutida svenska kopplingar måste man emellertid bege sig ännu längre norrut i Chicago än Andersonville. Till North Park. Där finns ett universitet, North Park University, med starka kopplingar till Sverige och pingstkyrkan. I stadsdelen finns också ett av Chicagos bättre och större privata sjukhus som drivs utan vinstintresse, Swedish Covenant Hospital.
GP har i sitt fokus på Andersonville självklart bara berört en hel del av det svenska som finns i Chicago och har därför inte med sådant som att stans störst varuhus har ett svenskt namn, Nordstroms, vilket också den största apotekskedjan, Walgreens, har. Ett av Chicagos största byggbolag heter Berglund och så där fortsätter det. Hade de tagit en utflyktsbåt på Chicago-floden hade kanske åkt med Wendella (Vendela) Tours, som har en svensk flagga som del av sin symbol, som grundades av en svensk och har svenskättlingar som ägare.
Läs också: Ett annat USA – det fattiga USA, Chicago – svenskstaden, Hemmapremiär och inte tillstymmelse till bråk
Läs även andra bloggares åsikter om Chicago, Lakeview, Andersonville, North Park, Minoriteter, Invandrare, Invandring, USA
Det moderna genombrottet inom min vetenskap, meteorologin, skedde i Chicago och leddes av en utflyttad svensk, Carl Gustaf Rossby (1898-1957). Det var på hans och ”Chicagoskolans” idéer som de första datamaskinsprognoserna gjordes 1950. Men de var experimentella. 1948 hade Rossby dock återvänt till Sverige och bla. därför var Sverige ett tag i början på 50-talet världsledande i datamaskinsmeteorologi. De första ”riktiga” väderprognoserna, dvs sådana som baserades på aktuella data gjordes 1953 i Stockholm. Framgången berodde mycket på en annan svensk-amerikan, Norman Phillips, som var född i Chicago. Alla hans mor- och farföräldrar hade kommit från Sverige. Som baby hette han Pettersson, men hans pappa som var begravningsentreprenör ville byta namn för att bredda sin marknad och inte bara begrava döa svenskar. Norman, som nu framlever sina sista år på ett ålderdomshem i New Hampshire, räknas till en av de största meteorologerna någonsin. Bla. var han den förste som på en dator ur ”ingenting”, utom matematik, återskapade hela den globala atmosfäriska cirkulationen. Det var 1956.
Jätteintressant. Tack.