När polisen begår övergrepp måste det utredas av en särskild instans

En ung man med Downs syndrom och dessutom autistisk sköts ihjäl av polisen. Sammanlagt sköt tre poliser sex skott mot en helt oförarglig man med en leksakspistol. Efter händelsen är det första polisen gör att ljuga. De hävdade att de sköt tre skott och att den unge mannen hade en replika på ett riktigt vapen. När polisen ljuger direkt efter händelsen kan det misstänkas att nåt inte gått rätt till. I detta fall tycker jag det är uppenbart att nåt inte gått rätt till. Det är lätt att se att den unge mannen hade Downs syndrom. Vem som helst hade kunnat se det och konstatera att han inte utgjorde en fara för någon. Ändå sköt polisen sex skot mot honom.

Med tanke på att poliserna som sköt inledningsvis ljög samt att de haft möjlighet att prata sig samman finns det stor riks att utredningen inte kommer att bli genomgripande, opartisk och ordentlig. Denna risk förstärks genom att andra poliser är de som sköter det praktiska arbetat med utredningen. Att utredningen leds av särskild åklagare förändrar inte detta. Att poliser utreds av poliser är inte rimligt och en grupp advokater har skrivit bra om detta i DN:

Låt oss först slå fast att vi alla har en grundlagsstadgad rätt att inte utsättas för våld av den svenska polisen. Givetvis är inte detta skydd absolut, utan polisen måste ha en möjlighet att utöva fysiskt tvång mot civila i samband med ingripanden. De flesta poliser är skickliga, empatiska och har en vilja att göra rätt. Då och då händer det emellertid att polisen använder övervåld. Den saken måste utredas rättssäkert och på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för polisen upprätthålls.

[…]

Vi som författat denna artikel vet inte exakt hur man på bästa sätt ska kunna utreda incidenter där polisers våld lett till dödlig eller mycket allvarlig utgång. Detta måste noga utvärderas och sådant sker bäst av experter. Tänkbara förbättringar som vi redan nu kan föreslå är dock följande:

  • Polisingripanden med dödlig utgång eller allvarlig skada ska utredas av en oberoende nationell central enhet som står fri från polisen.
  • Gruppen ska utreda ärenden både där det finns brottsmisstankar och där det inte finns.
  • I gruppen ska finnas både erfarna polisutredare/ kriminaltekniker och jurister som inte har polisiär bakgrund.
  • Det ska finnas offentligt publicerade riktlinjer för hur utredningen ska gå till, innehållande bland annat åtgärder för att förhindra möjligheten till kollusion.
  • En advokat ska som ”allmänhetens ombud” förordnas och bevaka den ”drabbades” intressen vid varje sådan utredning.

Förslagen är bra. Självklart ska polisers misstänkta övergrepp och misstänkta brott utredas av en särskild myndighet. Så görs i flera andra länder. Att det ska finns fasta riktlinjer för hur sådana utredningar ska gå till är också självklart liksom att utredningsgruppen inte bra ska bestå av före detta poliser. De poliser som utreds måste också hindras från att prata sig samman om ett händelseförlopp (det är det som kallas kollusion i punktlistan ovan) och de bör naturligtvis omedelbart tas ur tjänst.

Advertisements