Ett torg som inte behövs är Skanstorget i Göteborg

Att torg inte behövs för vissa ändamål i svenska städer är välkänt. Underlaget för torghandel försvann redan på 1930-talet och efter andra världskriget var det i princip slut för gott när det gäller torghandel och idag finns den bara kvar i mindre skala, ibland bara tillfälligt, på vissa torg och platser i en del svenska städer.

Skanstorget i Göteborg är ett torg som har en historia. Först var det en samlingsplats för arbetarrörelsen och ett salutorg. Arbetarrörelsen flyttade till Järntorget och underlaget för torghandeln försvann. I området runt torget (Masthugget, Olivedal, Kommendantsängen, Haga och Annedal) bodde det cirka 40 000 människor 1930 varav hälften i Haga och Annedal. Idag bor det totalt 30 000 personer varav inte ens 10 000 bor i Annedal och Haga som ligger närmast Skanstorget.

Behovet av Skanstorget har försvunnit och det har förvandlats till en parkeringsplats. På samma sätt har det gått med ytterligare ett torg i närområdet, Pusterviksplatsen. Ett annat torg som i praktiken försvunnit är Johannesplatsen. Det har blivit en trafikplats. Masthuggstorget har ingen funktion och inget folkliv. Torg som blivit kvar och där det finns ett fungerande folkliv är Järntorget, Sveaplan och Haga Kyrkoplan (som ju dock är mer en park). Linnéplatsen har också kvar sin funktion, dvs att vara Slottskogens entré.

Samtidigt har det skapats ett par nya torg i området, det lilla torget vid Haga Nygata som vi kan kalla Haga Nytorg och platsen framför Hagabion (Viktoriahuset). Faktum är att det finns fler torg idag än 1930 trots att behoven av torg som handelsplatser helt försvunnit. Med tanke på att det finns flera små välfungerande torg i Skanstorgets närhet så är de idéer om Skanstorget som Caldenby och andra förespråkare för ett bevarat onödigt och stort torg lagt fram faktiskt helt verklighetsfrämmande. Jag kanske inte älskar allt i de förslag som finns med Skanstorget men ser det som rimligt att bebygga det stora och öde torget som idag inte behövs. I alla förslag ingår dessutom ett mindre torg som nog kan fungera lika bra som Haga Nytorg och Viktoriahusplatsen. Mindre torg är helt enkelt bättre än stora monster som Skanstorget:

Av någon märklig anledning finns det i svensk planering en fäbless för stora monumentalplatser. Stora vindpinade ytor upplevs generellt som ödsliga medan mer intima platsbildningar upplevs som omfamnande, levande och trygga – även i mörkret i november. Det är också vad stadsplaneringens nestor Jan Gehl framhåller när han i boken ”Städer för människor” uppmanar stadsplanerare att ”Se alltid till att ha för lite utrymme!”.

[…]

Det är glädjande att det nu finns tre genomförbara förslag för Skanstorgets parkeringsplats. Nyckeln är blandade verksamheter och olika funktioner som torgyta, parkyta, bostäder, restauranger, caféer, förskola. Samtidigt hanteras bevarandeaspekter i form av siktlinjer mot Skansen Kronan och anpassning till omgivande struktur och bebyggelse.

Cales Caldenby verkar faktisk leva i fantasivärld utan koppling till verkligheten. Han verkar helt enkelt vara en förvirrad gammal arkitekt. Skanstorget behövs inte längre. Behovet av torghandel existerar inte och befolkningsunderlaget är inte tillräckligt för andra typer av torgfunktioner. Det stora torget och det svaga gör det också oanvändbart som mötesplats, speciellt som fastigheterna som vetter mot söder saknar restaurang och butikslokaler och inga platser på torget kan nås av sol och värme från söder eller väster. Skanstorget är helt enkelt en stor skuggig, vindpinad och ogästvänlig plats.

Skanstorget har dessutom inget som helt med Göteborgs stadsplan från 1600-talet att göra vilket en annan förvirrad gammal arkitekt, Bengt Andersson Liselius, påstår. Hans demokratikritik är dessutom grovt missvisande och felaktig vilket jag kommenterat i en tidigare artikel och också något Yimby Göteborg skrivit om:

Skanstorgets Strategigrupp tar till brösttoner och menar att eftersom ett bevarandealternativ saknas i omröstningen som nu pågår är omröstningen skendemokrati. Men frågan om ett fullskaligt bevarandealternativ har redan behandlats av den representativa demokratin med underlag från de professionella i förvaltningarna. Våra folkvaldas representanter i nämnderna har enhälligt beslutat om en inriktning för hur platsen ska utvecklas. Det direktdemokratiska inslaget handlar nu om ett val mellan tre genomförbara förslag.

Läs mer:

 

 

 

 

 

 

Advertisements